Select your language
Select your language
Den 12. mai 2026 gikk NKMRs grunnlegger, jur. kand. og medicine lisentiat Siv Westerberg bort. Med hennes bortgang har Norden mistet en av sine mest betydningsfulle forkjempere for menneskerettigheter og rettssikkerhet. Hennes livsgjerning strakte seg fra Floby i Västergötland til Den europeiske menneskerettsdomstolen i Strasbourg, men drivkraften hennes forble den samme gjennom hele livet – å forsvare det enkelte mennesket.
Siv Inga-Britt Westerberg, født Öman, hadde sine gode røtter i Floby utenfor Falköping. Der ble mye av den personen hun senere skulle bli formet. Hennes far arbeidet innen bankvesenet, og Siv fortalte ofte om minner fra oppveksten og om besøkene hos onkel Arvid og tante Hulda Öman, som drev den velkjente landhandelen Aspenäs. Der møtte hun mennesker fra alle samfunnslag og utviklet tidlig den menneskekunnskap og rettferdighetssans som skulle følge henne gjennom hele livet.
Røttene fra Västergötland fulgte henne gjennom hele livsgjerningen. Hos Siv fantes et jordnært menneskesyn, sterk arbeidsmoral, selvstendighet og en usedvanlig klar forståelse av rett og galt. Fra Floby gikk veien videre til medisinen, jussen, svenske domstoler og Menneskerettsdomstolen, men engasjementet hennes for enkeltmennesket forble det samme.
Som lege ble Siv kjent for sitt sterke engasjement for pasientene sine. Hun hadde en uvanlig arbeidskapasitet, et nærmest fotografisk minne og en evne til raskt å tilegne seg og bearbeide store mengder informasjon. Der andre så begrensninger, så Siv muligheter til å hjelpe flere mennesker. Mange pasienter oppsøkte henne fordi de opplevde at hun lyttet, forsto og tok problemene deres på alvor.
Men legegjerningen førte henne også inn i konflikt med myndighetene. Siv mente at mennesker som manglet arbeidsevne hadde rett til sykmelding og den hjelpen de trengte. Da hennes måte å utøve legeyrket på ble utfordret og hun mistet sin autorisasjon, ble dette et avgjørende vendepunkt i livet hennes. Det som kunne ha knekket et annet menneske, ble i stedet begynnelsen på en ny livsgjerning.
Disse erfaringene vekket hennes interesse for jussen og for spørsmål om rettssikkerhet, myndighetsutøvelse og enkeltmenneskets mulighet til å få rett overfor sterke offentlige institusjoner. Hun hadde lenge hatt interesse for juridiske spørsmål, men bestemte seg nå for å tilegne seg den kunnskapen som var nødvendig for å forstå og utfordre systemene.
Midt i livet begynte hun på jusstudier i Lund. Med ektefelle, familie og tre barn tok hun fatt på en utfordring de fleste ville ha vegret seg for. Hennes uvanlige begavelse, disiplin og arbeidskapasitet ble raskt tydelig. Det som normalt krevde omkring ni semestres studier, gjennomførte Siv på bare tre. Jussen ble ikke bare en ny utdanning, men et redskap i hennes fortsatte kamp for rettferdighet.
De som arbeidet sammen med Siv, fortalte ofte om hennes fotografiske hukommelse og forbløffende raske tankeevne. Hun kunne sette seg inn i omfattende saksmateriale på svært kort tid, huske detaljer, datoer, uttalelser og juridiske argumenter, og raskt identifisere det avgjørende punktet i en sak. Selv langt opp i årene beholdt hun sin skarphet og evne til å finne løsninger der andre så problemer.
Siv Westerberg ble en av Sveriges mest fremgangsrike jurister innen sitt felt. Navnet hennes ble særlig kjent gjennom seirene i Den europeiske menneskerettsdomstolen. Gjennom sine prosesser bidro hun til å styrke vernet om familieliv, rettssikkerhet og menneskerettigheter i Sverige. Hennes arbeid viste at også det enkelte mennesket kunne få medhold mot staten når grunnleggende rettigheter var blitt krenket.
En av de mest kjente sakene var Olsson-saken, der hun representerte en familie hvis barn var blitt tatt hånd om av myndighetene. Seieren i Menneskerettsdomstolen fikk stor betydning for utviklingen av svensk rett og bidro til å gi Den europeiske menneskerettskonvensjonen en mer sentral plass i diskusjonen om familiers og barns rettigheter.
I tillegg til sitt arbeid som jurist og menneskerettighetsforkjemper var Siv også forfatter, foredragsholder og samfunnsdebattant. Gjennom bøker, artikler, foredrag og innlegg dokumenterte hun rettsskandaler, analyserte rettssikkerhetsspørsmål og bidro til den offentlige debatten. Hennes bok Straff uten forbrytelse – historien om en uskyldig dømt ung mann gjenspeiler hennes livslange engasjement mot justisfeil og maktovergrep.
For Siv var det imidlertid ikke nok å vinne enkeltsaker. Hun så behovet for å skape et forum der jurister, forskere, fagfolk og engasjerte borgere kunne samles om spørsmål knyttet til menneskerettigheter og rettssikkerhet. Sammen med likesinnede kolleger i Norden arbeidet hun derfor for å etablere en uavhengig organisasjon som kunne videreføre dette arbeidet.
I dette arbeidet samarbeidet hun nært med blant andre jur. kand. Ruby Harrold-Claesson. De var forent i overbevisningen om at menneskerettighetene også må gjelde når myndighetene griper inn i familielivet, og at rettssikkerheten aldri må settes til side.
Den 30. november 1996 ble Nordisk Komité for Menneskerettigheter (NKMR) grunnlagt på Christiansborg i København av Siv Westerberg sammen med Ruby Harrold-Claesson. Organisasjonen bygget på de prinsippene som sto Siv nærmest: uavhengighet fra politiske, økonomiske og religiøse interesser samt en kompromissløs streben etter rettssikkerhet og respekt for menneskerettighetene.
For NKMR var Siv mer enn en grunnlegger. Hun var organisasjonens drivkraft, mentor, inspirator og kunnskapskilde. Generasjoner av jurister og menneskerettighetsengasjerte har fått veiledning, oppmuntring og støtte gjennom hennes arbeid.
Til tross for sine internasjonale fremganger mistet Siv aldri kontakten med sine røtter. Bak den internasjonalt kjente juristen og menneskerettighetsforkjemperen fantes alltid Siv Öman fra Floby – preget av oppveksten, sin nysgjerrighet på mennesker og sin sterke rettferdighetssans.
Fra Floby til Menneskerettsdomstolen ble hennes livsreise uvanlig. Men den røde tråden var den samme gjennom hele livet: å stå på det enkelte menneskets side når makten ble for stor, og aldri akseptere at rettssikkerheten ble satt til side.
For mange var Siv Westerberg juristen, legen eller menneskerettighetsforkjemperen. For NKMR var hun noe mer. Hun var organisasjonens sjel og en stadig påminnelse om hvorfor kampen for menneskerettigheter og rettssikkerhet aldri må opphøre.
På vegne av styret, medlemmene og våre venner retter vi vår dypeste takk til Siv Westerberg.
Vi vil minnes henne med respekt, varme og stor takknemlighet.
Ære være hennes minne.
Fullt navn: Siv Westerberg, født Öman
Født: 11. juni 1932
Død: 12. mai 2026
Utdanning:
Yrke: Lege, jurist, forfatter og menneskerettighetsforkjemper
Hjemsted og røtter: Örgryte, Göteborg, Floby, Västergötland
Familietilknytning til Floby: Onkel Arvid og tante Hulda Öman drev landhandelen Aspenäs
Grunnlegger av: Nordisk Komité for Menneskerettigheter (NKMR), 1996
Menneskerettsdomstolen:
Forfatterskap:
Særlige kjennetegn:
Dokumentasjon og lenker:
«Fra Floby til Menneskerettsdomstolen – alltid på det enkelte menneskets side.»```
Treårsminnet av Donia Hassans död
Idag, den 28 april 2015 markerar treårsdagen sedan tvångsomhändertagna Donia Hassan, 15 år, vanvårdades till döds i fosterhemmet i Simrishamn, där socialarbetarna i Simrishamns kommun hade placerat henne genom vårdföretaget Attendo - långt från hennes nära och kära. Den 28 april 2015 var slutet för Donia Hassans lidande, men tre år har nu förflutit sedan hennes mor, Annina Karlsson, påbörjade sin kamp för att utkräva ansvar för sin dotters död.
Socialstyrelsen fick i maj 2012 via massmedia kännedom om Donias dödsfall och tog initiativ till en granskning av ärendet, som resulterade i ett tillsynsbeslut i februari 2013.
I beslutet riktades viss kritik mot socialnämndens handläggning. Kritiken handlade om bl.a. bristande utredning av fosterhemmet, bristfällig uppföljning av vården samt avsaknad av genomförandeplan.
Omedelbart efter Donias död beslutade polismyndigheterna att ingen förundersökning skulle inledas. Donias mamma; Annina Karlsson, har kämpat i tre långa år för att hennes dotters död ska utredas och att de skyldiga ska bestraffas.
Men, åklagarna vill inte utreda omständigheterna kring Donia Hassans död.
Överåklagaren, Marianne Ny, som håller Julian Assange som gisslan i London sedan flera år tillbaka, har i ett beslut meddelat den 11 augusti 2014 vägrat utreda huruvida Donia hade blivit utsatt för sexuella övergrepp i fosterhemmet.
Under 2014 inledde åklagarmyndigheten förundersökning mot socialtjänsten för tjänstefel, men i beslut som meddelades 2015-04-21 lagom till Donias treårs dödsdag meddelade kammaråklagaren Mathias Larsson följande beslut:
"För att en enskild person ska dömas ror tjänstefel krävs att man uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Om gärningen vid en samlad bedömning är att anse som ringa ska inte dömas till ansvar. Vid en sådan helhetsbedömning måste särskild hänsyn tas till vilken betydelse den aktuella gärningen har haft vid myndighetsutövningen och i vad mån det går att visa att gärningen faktiskt orsakat olägenhet eller skada.
Efter att ha tagit del av socialstyrelsens utredning samt efter att förhör har hållits med bl.a. familjehemskonsulent, handläggare vid socialförvaltningen och socialnämndens dåvarande ordförande kan konstateras att det i vart fall inte går att bevisa att det vid handläggningen har förekommit sådana felaktigheter att straffrättsligt ansvar för tjänstefel föreligger."
Förundersökningen läggs därför ner."
En liten stilla fråga: hade Mathias Larsson underlåtit att väcka åtal om det hade varit hans barn eller något av hans släktingars eller vänners barn? Det tror jag inte.
Och ännu har inte fosterfamiljen som tjänade 2850 kr per dag för "vården" eller rättare sagt vanvården av Donia Hassan, som ledde till hennes förtidiga död, ens blivit ifrågasatt för en brottsundersökning!
Föräldrar som daskar till sina barn får sina barn tvångsomhändertagna av socialen och de blir utsatta för långa utdragna rättsprocesser och blir dömda som brottslingar. Men fosterfamiljer som dödar barn som de får betalt för att vårda kör i en gräddfil. De undgår åtal - kanske på grund av de har kontakter eller är valda av statens myndigheter!
Ett är dock säkert: hade Donia Hassan dött under lika vidriga förhållanden i sin mors vård, då hade Annina Karlsson inte hunnit blinka förrän hon hade blivit åtalad för grov misshandel och vållande till annans död - eller mest sannolikt - för mord!
Är det acceptabelt i ett "civiliserat, demokratiskt, rättssamhälle" att barn som tvångsomhändertagits av socialmyndigheten skall möta en förtidig död?
Svaret måste vara ett rungande Nej!
Nedan följer en sammanställning av artiklar om fallet Donia Hassan, som tidigare publicerats i olika media.
Fallet Donia Hassan i andra media
Flickas död leder inte till åtal - P4 Kristianstad | Sveriges Radio
2015-04-24
Donia Hassan var dödssjuk - fick inte vård - TV4
2014-10-14
Blev inte behandlad mot sjukdomen - dog | Kvällsposten
2013-02-21
Donia, 15, vanvårdades till döds | Nyheter | Aftonbladet
2014-10-16
Ann Helena Rudberg: Varför dog Donia Hassan?
2012-05-02
15-year-old Donia Dead From Mono in Swedish Foster Care
By Daniel Hammarberg, American Daily Herald, americandailyherald.com - 30 April 2012
Tillbaka till NKMR
ROUNDTABLE
The Best Interests of Children: Have they been well served in Europe?
Venue: European Parliament, Brussels, June 2, 2015
The Roundtable is divided into two blocks. The first block will be between 11.00-12.00 and will focus on the child protection systems across Europe, the way they take children and the measures that should be developed to prevent this from happening.
The second block would be then from 12.00-13.00 and it will concentrate on the topic of forced adoption and the way this issue could be addressed on the European level.
The seminar and Q&A session that will be included in each block will be hosted by MEP Tomas Zdechovský and he will also sum up the outcomes of the seminar in the last 10 minutes (12.50-13.00).
Advokat Dag Sverre Aamodts arbete för NKMR leder till utökad verksamhet i Norge med nyöppnat kontor. Advokat Dag Sverre Aamodt har i Tönsberg inrättat ett nytt kontor för NKMR:s Norska avdelning. I samband med hedersutmärkelsen till Trude Strand Lobben har Dag Sverre Aamodt donerat en bok huggen i sten, graverad NKMR, för att understryka vikten av NKMRs arbete för skydd av barns och deras familjers mänskliga rättigheter i de nordiska länderna.
Vi vill gratulera till NKMRs nya kontor i Norge och tacka för den fina utmärkelsen till Trude Strand Lobben som Dag Sverre donerat för att visa på tyngden i avgörandet.
NKMR har under 25 år verkat för att stödja och skydda barn och familjer i de nordiska länderna.
Hedersutmärkelsen går i år till Trude Strand Lobben i vårt grannland Norge.
Trude Strand Lobben har, i den långdragna kampen för sin son, som av norskt barnevern blev bortadopterad,
visat att det finns rättvisa att finna utanför Norges gränser.
Den 19 september 2019 vann Trude Strand Lobben en svidande seger över Norska staten och dess barnevern i Europadomstolens Grand Chamber.
Declaration of Slovakian Agent
|
|
Write comment (0 Comments)
