Swedish

Välj ditt språk

Eva Andersson och Andreas Berglund, Kågeröd, är föräldrar till en yngling som blivit far vid 15 års ålder. Genom e-mail tog de kontakt med NKMR med redogörelsen om vad de hade blivit utsatta för.

Här följer deras egenhändiga berättelse om hur socialtjänsten i Svalöv tvångsomhändertog och fosterhemsplacerade deras lille sonson. Svaren från NKMR:s ordf. jur. kand. Ruby Harrold-Claesson publiceras också.

Berättelsen återges här med författarnas benägna tillstånd.

NKMR:s kommentar.

Det unga paret kunde välja att göra abort eller föda barnet, men enligt det rådande samhällssystemet får inte välja att ta hand om sitt barn - inte ens med hjälp av barnets farföräldrar, som kan och är villiga att bistå dem i syfte att hålla familjen samlad.

Fallet Simeon - En berättelse om tvångsomhändertagandet av ett spädbarn

Farmors rop på hjälp

Av Eva Andersson & Andreas Berglund, Kågeröd

From: "Eva Andersson"
To: <Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.>
Subject: Hjälp oss !
Date: Thu, 25 Apr 2002 13:54:14 +0200

Hejsan

Jag vet inte om detta kan hjälpa men jag försöker på alla sätt och ställen .

Jag är farmor till ett underbart litet gossebarn nu snart 6 månader, då min son 15 år och mamman 16 år är väldigt ungar föräldrar placerades Simeon (gossens namn) tillsammans med sin mamma på Klövergården i Lund.

Detta är en institution för unga mammor de ska verka till att de unga mammorna blir "bättre mammor"

Från början klarade A (mamman) inte av Simeon så bra men med stöd och hjälp är hon idag en mjuk och ansvarsfull mamma, behöver dock fortfarande stöd och hjälp.

Det finns tydliga band mellan mamma och barn.

Varför hamnade då A i lund på Klövergården ?

Morfar As pappa som arbetar och är ensamstående pappa själv till 2 hemmavarande barn till, ansåg att han inte kunde hjälpa sin dotter med att bli en bra mamma.

Han tog då kontakt med socialen i vår kommun Svalöv och Klövergården ordnades.

Min son M var väldigt "virrig" under tiden A gick och väntade deras barn.

Han visste inte om han ville ställa upp , han visste inte ens om han ville träffa barnet.

till slut bestämde sig M för att delta i sin son.

Han ville då när Simeon föddes även han bo på Klövergården men det fick han inte eftersom de ej var ett par.

Han fick komma under besökstiderna, M hade även sin skola då, så besöken blev ej så många.

M ville även få sova över på Klövergården men detta blev också nekat eftersom han ej var inskriven där kunde de inte ha ansvar över honom sades det.

M har redan från börjat ansett sig bli utanför och givetvis blev det mer när han blev nekad överallt.

M ansåg att han inte var en bra pappa till Simeon och tyckte det var bäst att inte träffa honom. dock har han inte gjort det utan träffat honom varje gång Simeon och A har varit på besök hos oss.

Julen och nyåren firade vi alla tillsammans.

Jag och min sambo har 5 barn. C 21 år eget boende. Bor tillsammans med sin sambo och sina två barn S 2 år och P 8 dagar. C har fast arbete.

Jimmy snart 19 år bor tillsammans med sin sambo.

M snart 16 år pappa till Simeon. Angelica 11 år. Victor 6 år

Jag Eva Andersson farmor till Simeon är 39 år, utbildad undersköterska arbetar hemma med att sy barnkläder.

Min sambo Andreas Berglund utbildad multimediaproducent har arbete. Tillsammans äger vi ett företag där vi bland annat säljer de barnkläder. Jag syr och Andreas gör hemsidor till andra företag samt till andra länder.

Vi bor i en liten by nära Söderåsen som heter Kågeröd, ett lugnt och skönt område nära till naturen.

Även min stora son C med familj bor i Kågeröd och min 19 åriga son med sambo bor i Kågeröd

Vi flyttar snart till ett annat boende som är lite större men det blir ändå i Kågeröd.

Simeons morfar med barn bor också i Kågeröd.

Alltså Simeon och A var hemma hos jul och nyår samt nu sedan 2 månader tillbaka har vi träffat både Simeon och A varje söndag.

Jag och min sambo ser tydliga band mellan mor och son.

Socialen som har varit inkopplad under hela vistelsen som A och Simeon har varit på Klövergården, började i februari månad att få uppgifter från Klövergården att det gick sämre för A. A kunde inte tyda Simeon, hon visste inte vad han menade när han skrek.

Jag och min sambo samt M blev oroliga för Simeon.

Jag och M blev uppkallade till socialen i samtal. Där talade vi om vår oro för Simeon och svarade snällt och vänligt på deras frågor, inte anade vi vart det skulle barka hän.

A hade även uttalat sig om att hon inte ville bo tillsammans med Simeon då hon själv ansåg att hon inte klarade Simeon.

Vi talade då om för socialen att vi ville ställa upp och bli Simeons familjehem.

2002-03-07 var vi på möte i kommunhuset det gällde då utredning jml § 50 SoL.

Då blev beslutet att familjehemsresursen skulle utreda vår familj som familjehem till Simeon.

Socialassisten Ingrid Dahl samt Monica Thell från familjeenheten i Kristianstad kom hem till oss.

Första gången ställde de en massa frågor som vi besvarade.

Andra gången kom de hem till oss och talade om att vi inte kunde bli familjehem till Simeon då min sambo Andreas inte hade fast arbete

då vi var trångbodda

då min hälsa inte var den bästa

då vi hade barn med särskilda behov.

Givetvis blev vi väldigt ledsna men tog tag i saken.

Andreas ordnade arbete men som alla arbete idag är det 6 månaders provanställning

Vi ordande en annan bostad till oss som är 58 kvm större än den vi har idag plus att hyran är billigare.

Angående min hälsa får jag ibland ont i min höft och en gång hade jag haft ont i min arm då hade någon uttalat sig om att det kunde vara fibromylagi. Detta har socialen fått nyss på därför ansåg de att jag kanske inte hade hälsa nog att ta hand om Simeon.

Barn med särskilda behov är då M. Han går anpassad studiegång

Han går på en skola som kallas vändpunkten.

Han går i skola en dag och praktiserar på samma arbete som min stora son arbetar på.

För M går det jättebra där. Han har aldrig varit riktigt intresserad av skolan inte för att han har svårt att lära sig utan bara att han har inte intresse.

Min 19 åriga son bodde också hemma vid det tillfället som de gjorde utredningen på

Han har flyttat och har eget boende.

Den 19:e april var det möte i länsrätten detta gällde då bara om Simeon skulle bli lvuad .

Vi far och morföräldrar fick inte säga något.

M och A är dock eniga om att Simeon ska placeras hos oss. Detta uttryckte de tydligt i länsrätten plus att deras advokat sa det.

Simeons advokat tyckte att Simeon och A skulle placeras i familjehem tillsammans.

Så lagen är utformad som den är var Simeons advokat tvungen att gå med på ett lvu.

M och A gick med på vårdplanens alla punkter utom en. Det var placeringen.

Därför blev det lvu.

Vi och Simeons morföräldrar samt mamma och pappa till Simeon är eniga om att Simeon ska bo hos oss.

Socialen sa till min sambo att de skulle ta upp en ny utredning på oss men det har inte blivit av ännu trots att vi har stått för vår del, förändrat allting.

Vi jag och min sambo ha begärt samtal med socialen men det fick vi inte. Istället svarar Ingrid Dahl att vi ska ha möte nere på Klövergården, tiden fick vi inte då.

I måndags den 28:e ringde socialen hit på morgonen och sa att det var möte nere på Klövergården kl 17:00 samma dag.

Till saken hör även att As mamma bor 35 bort och hade inte en chans att infinna sig vid mötet.

Mötet var att vi skulle få träffa den tänkta familjen som ska bli Simeons familjehem.

Min sambo, M och As pappa var på mötet, själv kunde inte jag då jag redan var uppbokad på ett möte.

På mötet fick min sambo, M eller As pappa inte säga något om hur de kände för detta.

Sa de något svarade socialassisten med att det var inte det som forumet handlade om.

Vi har inte fått chans att komma till tals på något sätt.

A som idag har en bra kontakt med sin son vill inte lämna honom.

A själv vill bo tillsammans med honom.

A berättade det för socialen på mötet i måndags. Svaret blev att det skulle hon sagt innan.

A är nu tvungen att följa med Simeon till denna nya familj i Lund.

Familjen har redan 4 familjehemsplacerade barn varav 3 är tonårsbarn och den fjärde är 4 år. Familjen bor i Lund i 8 rum och kök. Ett hus på 200kvm.

Båda har fina utbildningar men mamman går hemma.

Både två är ca 50 år.

Vi alla släktingar till Simeon är mot att han placeras hos denna familjen. De bor 4 mil från oss. Mamman och pappan får träffa Simeon 2 dagar i veckan

Hur vi mor och farföräldrar får träffa honom vet vi inte.

Vi anser även att denna familjen har redan fyra familjeplacerade barn hos sig och alla vi som har haft tonåringar vet vilken tid de behöver, de har 3 st samt en 4 åring.

Det blir inte samma lugn och trygghet för Simeon. Hos oss i Kågeröd är han nära alla sina släktingar. Dessutom är Kågeröd en lugnare plats för Simeon att växa upp på.

Simeon har dessutom träffat mig farmor och min sambo farfar och sin pappa i två månader i sträck en dag veckan

Simeon känner igen oss han skrattar och trivs jättebra hos oss. Han har redan band till oss, som socialen nu vill förstöra med att ta han till ett annat ställe.

Vi har även talat om för socialen att vi kan ta hand om A också då vi ser att Simeon behöver sin mamma och att banden är så starka mellan dem och A vill detta själv.

Imorgon den 2:e maj ska A och Simeon till den andra familjen.

A ska då få vara med under en vecka och skola in Simeon.

Andra veckan ska A lämna Simeon mer och mer.

Till slut ska Simeon klara sig utan mamma.

A ska flytta hem till Kågeröd och Simeon ska bo hos denna familj.

Vi har inte fått något placeringsbeslut ännu men så fort det kommer ska vi överklaga.

Under tiden vill vi alla att Simeon och A ska bo kvar på Klövergården.

Vi har lämnat in en skrivelse till socialen och yrkat på detta.

De har ej hört av sig.

Vi anser att det är skadligt för Simeon att flyttas från Klövergården där han växt upp under sina snart 6 månader.

Skadligt för A som ej vill lämna Simeon ifrån sig.

A vill bo hos oss med Simeon.

A och resten av min familj har väldigt god kontakt med A. Hon känns som vårt eget barn.

Vad kan vi göra ?

Anser ni att socialen har gjort fel ?

Kan ni hjälpa oss på något sätt vi är förtvivlade och förvirrade

Jag kan inte tala om i ord hur det känns att veta om att mitt barnbarn ska placeras i en annan familj.

Vad ska jag göra ?

Snälla hjälp oss jag ber er.

Vänliga hälsningar

Eva Andersson & Andreas Berglund

Kågeröd

020501


From: "Eva Andersson"
To: <Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.>
Subject: Jag glömde en liten fråga
Date: Thu, 25 Apr 2002 13:55:33 +0200

Hejsan

Jag ber om ursäkt för att jag skriver en gång till.

Jag skulle bara vilja veta följande.

När vi utredes som familjehem träffades vi två ggr den andra gången talade de om för oss problemen till varför vi ej kunde vara familjehem.

Nu har en del ändringar inträffat.

Min stora son flyttar nu 2002-05-27

Då har vi bara tre hemmavarande barn

V 6 år

A 2, 11 år

M (pappa till Simeon) 15 år

Min sambo har börjat arbeta 2002-04-22.

Detta blir en fast anställning efter det att provanställningen går ut.

Vi har ordnat nytt boende som vi ska flytta till 2002-06-30

Där finns 5 rum och kök men kan lätt ordnas till 6 rum och kök

Har vi inte rätt att begära en ny utredning på oss eftersom situation är annorlunda idag ?

Med vänliga hälsningar

Eva Andersson

Powered by AIS