Erfarenheter av 30 års arbete med LVU

Av Tryggve Emstedt, advokat

Jag har nu arbetat i 30 års tid med tvångsomhändertaganden av barn.
Det var 1979 som jag arbetade i 3,5 år på Länsrätten i Gävle och sedan har jag ständigt arbetat med ärendetypen från 1984 när jag hamnade advokatbyrå och där är jag ännu.
Under årens lopp har jag kommit i kontakt med 100-tals ärenden.

Jag är väl medveten om att lagstiftningen med tvång är den yttersta utvägen och ibland är det förvisso nödvändigt. Jag upplever dock att socialförvaltningar runt om i vårt land inte sällan är ute för att komma åt enskilda föräldrar som upplevs som bråkiga. I mina ögon är föräldrarna ofta oerhört duktiga och har ett fantastiskt tålamod med sina barn. Man förstår inte hur de mäktar med.

Jag har föräldrar som levt på särskilt boende där man skall förbättra mor och barnrelationer och det har i många fall lett till att relationen blivit mycket sämre än tidigare. Jag har just nu ett ärende i Gävle där ett familjeboende fick enormt stark kritik - den värsta jag sett - av Länsstyrelsen, men likväl skulle två stökiga barn tvångsplaceras till varje pris. Vi får se hur det går i Kammarrätten.

Det mest skrämmande med alla dessa placeringar är att barnets bästa nästan aldrig är för ögonen. Det handlar om "järnladys" - av samma skrå som mitt - som kommer till förhandlingar och agerar ångvält åt socialnämnden. Får de inte ägna sig åt denna dyra "hobby" - vissa kommuner tillåter inte det - så brukar det gå betydligt vänligare till i domstolen, men ändå är uppsåtet klart. Smutskasta till varje pris. Ljug så mycket du kan. Är man full några gånger som förälder så är det "drogmissbruk" och har man örfilat sitt barn så handlar det genast om påstådd grov misshandel. Jag försvarar verkligen inte aga av barn men om föräldrar någon gång tappar besinningen så innebär inte det per automatik att barnen skall tvångsomhändertas.

Nu brukar man vara väldigt snabba att ingripa mot "normala" föräldrar och ta deras barn eller skapa väldigt förödmjukande utredningar men sedan när omhändertagandet väl har skett kan man utsätta barnet för nästan vad som helst.

Barn som alltid har bott med sina föräldrar skall plötsligt "landa" i den nya familjen och få god tid på sig att komma till rätta. Att man längtar enormt efter sina föräldrar tar man ingen hänsyn till. Vidare så brukar man begränsa telefonkontakter på ett mycket drastiskt sätt.

I en av mina familjer har man slängt runt en 6-åring i tre olika familjer under loppet av ett halvår. Kan det någonsin vara bra?

Barn placeras inte heller i sin närmiljö, hos släktingar eller andra man känner väl.

Familjehemmen brister ofta enormt i skicklighet och erfarenhet och skrämmer många barn. Barn som kanske alltid sovit med föräldrar skall plötsligt sova ensamma.

Att man följer Barnkonventionen är ett rent skämt. Jag skulle vilja påstå att socialnämnder och dess handläggare regelmässigt våldför sig på Barnkonventionen (BK) som omgående borde bli svensk lag.
Det finns få saker som är så vidrigt som myndighetspersoner (MP) som missköter sig. Tyvärr har vi inte straffarbete kvar men det vore en särskilt lämplig åtgärd för MP. Vi borde bilda en särskild "Tribunal" som dömer MP som handlat grovt felaktigt. Länsstyrelsens tillsyn räcker inte alls och än mindre JO:s.

Vi borde också ha en särskild åklagarstyrka som arbetar med tjänstefel som begås av MP och socialnämnder. Om man häktade lite ordföranden runt om i landet för brott mott barns rättigheter (psykisk misshandel eller motsvarande eller medhjälp till psykisk misshandel) så inbillar jag mig att det snabbt skulle hända saker på det här området.

Det är vidare livsviktigt att domstolar får i detalj reglera hur vård skall gå till och vad som inte får förekomma.

Vi måste vrida kniven ur händerna på socialnämnden. Vi måste också lagstifta om att LVU i hemmet är det som skall gälla INNAN man har rätt att gå vidare och begära LVU utanför hemmet.

Av tidsnöd slutar jag nu.

Jag tackar Ruby Harrold-Claesson och NKMR för ännu ett fantastiskt år med mycket viktigt arbete.

Håll grytan kokande. Diskutera allt vad "tygen håller" och är NI diskussionssugna kan Ni även gå in på min blogg. Jag svarar i mån av tid.


Gävle 2010-01-11

Några andra artiklar av Tryggve Emstedt

Begränsa socialförvaltningens makt
Av Tryggve Emstedt

Till tolkningen av barnets bästa
Av Tryggve Emstedt

Tvångsomhändertagande av nyfödda barn
Av Tryggve Emstedt

Att tvångsomhänderta ett barn
Av Tryggve Emstedt

Tillbaka till Artiklar

Tillbaka till Huvudsidan