Även Finland har dåliga exempel

Även Finland har dåliga exempel

Människorättsprinciper avgörs i Strasbourg
• Pörtombo jobbar i Europadomstolen

Av Mats Ekman, reporter

NÄRPES  

En nyfödd baby omhändertas av myndigheterna genast efter förlossningen. Orsaken är att modern är mentalt svag och inte bedöms kunna ta hand om sitt barn. Socialtjänsten anser att inte heller barnets pappa kan ansvar för babyn, som placeras i fosterfamilj.

Det här är ett fall från Finland som väckte stor uppmärksamhet i Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg i Frankrike. Finska staten fälldes för en människorättskränkning.

–Bland domare och övrig personal väckte fallet stor uppmärksamhet. De förfasade sig över att modern inte ens fick möjlighet att försöka amma sitt nyfödda barn och vi finländare fick frågan om man verkligen behandlar föräldrar och barn på detta sätt i Finland, berättar juristen Leif Berg, sedan över tolv år anställd som rättssekreterare vid Europadomstolen och nu på besök i hembyn Pörtom.

Prejudikat i hela Europa

Europadomstolen granskade fallet utgående från ett klagomål som inlämnades och utslaget kommer att få betydelse för hur barnomhändertaganden hanteras i Finland.

–Domstolen fastslog även att socialmyndigheten inte tillräckligt aktivt undersökt om det hade varit möjligt att återförena de två omhändertagna barnen med sina biologiska föräldrar.

–Här åläggs socialväsendet en aktivare roll. Man skall regelbundet undersöka om tiden för återförening är mogen, eftersom familjens situation snabbt kan ändras till det bättre. Utgångspunkten skall vara att ett barnomhändertagande är en temporär åtgärd och inte ett permanent beslut. Ju längre tid barnet är ifrån sina biologiska föräldrar, desto svårare blir återföreningen. I det här konkreta fallet var en återförening svår att genomföra, men som prejudikat i andra sammanhang får fallet betydelse, förklarar Leif Berg på ren svenska följden av det på juridiskt formspråk författade utslaget.

Friskförklarar utan patient

Europadomstolens utslag måste beaktas av de nationella myndigheterna och domstolarna. Därför har det stort allmänt intresse hur det går med de flera klagomål över behandlingen av pensions- och sjukersättningsfrågor som inlämnats.

Ett fall gäller en person som med ett flertal läkarintyg från två läkare konstaterats vara arbetsoförmögen och därmed berättigad till sjukdagpenning. Men expertläkaren på socialförsäkringskommissionen bedömde att personen var arbetskapabel – trots att de aldrig varken sett eller granskat patienten. Expertläkarnas identitet hölls hemlig.

Domstolen har inte ännu gett sitt avgörande och frågan som granskas är om kommissionen med expertläkare utan detaljerade motiveringar kan omkullkasta andra läkares intyg.

Det andra som tangerar samma område renderade Finland en fällande dom. En person som med flera olika läkarintyg konstaterats vara arbetsoförmögen till en viss procentsats nekades ersättning av försäkringsdomstolen. Det som kränkte personens rättigheter enligt människorättskonventionen var att försäkringsdomstolen inte tillräckligt kunde motivera avslaget och ogiltigförklarandet av övriga läkarintyg.

– Det här är ju saker som man talat om ute i stugorna i tiotals år, kommenterar Leif Berg.

Gäller vanligt folk

Dessa några få fall är talande exempel på att Europadomstolens beslut har betydelse också för Medelsvensson.

– Europadomstolen för mänskliga rättigheter? Ja, det första folk tänker på när de hör namnet är samvetsfångar i Afrika och Amnesty International, som ju även utför ett viktigt arbete. Men vad det handlar om för oss i Europadomstolen är att bevaka att de grundläggande mänskliga rättigheterna efterföljs i de länder som ratificerat människorättskonventionen.

Det kan gälla rätten till privat egendom, som till exempel det aktuella fall där en Korsholmare anser att en fordran han tvingats avstå på grund av en skuldsanering kan jämföras med konfiskering av privat egendom. Vbl har tidigare berättat om den processen, som någon gång på våren kommer upp till slutligt avgörande.

Europadomstolen får årligen ta emot närmare 14 000 ärenden från de 44 länder som ratificerat konventionen om de mänskliga rättigheterna. Det är få som når så långt som Korsholmaren har gjort. Över 90 procent av klagomål avvisas efter en första granskning, som görs av tre domare och en föredragande. Avvisning sker på grund av formella omständigheter eller då det är solklart att ingen kränkning skett. Mindre än tio procent går till kammarbehandling med sju domare. Här kan fallen avvisas, men de flesta tas upp till prövning, där både klaganden och landets regering hörs.

Går ärendet så långt till andra behandling i kammaren blir det slutlig dom och då i de flesta fall en fällande sådan.

2001 gavs 889 domar. Nås inte förlikning kan staten tvingas betala ett skadestånd som står i relation til kränkningens art. Det nationella beslutet, över vilket klagan anfördes, upphävs inte, men ibland sker detta på landets eget initiativ. Och lagstiftning och tolkning av lagen anpassas alltså i enlighet med domstolens beslut.

Juridik, inte politik

Turkiet, Ryssland, Ukraina, Polen och Italien står tillsammans för nästan hälften av alla mål.

– Det speciella problemet i Italien är oskäligt långa rättegångstider. En äktenskapsskillnad med avvittring kan ta 10 år, en arvstvist över 20 år. Det föder många klagomål. Turkiet har stora människorättsproblem, med tortyr i fängelse, för några år sedan arméangrepp på kurdvänliga byar, inskränkningar i yttrandefrihet. Polen, Ukraina och Ryssland har i sitt kommunistarv fortfarande ett outvecklat rättssystem. Till exempel i Ryssland finns prokuratorer, högsta statliga tjänsteman i en region, som genom egna beslut urvattnar domstolsutslag.

Leif Berg betonar att Europadomstolen sysslar med juridik, inte med politik. Domarna är oavhängiga och rättssekreterare Berg representerar inte Finland, utan enbart Europadomstolen. Berg är en av två jurister som handlägger klagomål som inkommer från Finland.

Inga planer återvända

Amerikanska hustrun Kiera är delägare i en bokhandel. Familjen, med barnen Vadim, 11 och Dina, 4 år, är bosatt i Strasbourg i Frankrike, och har inga planer på att återvända till Finland.

Men hembyn Pörtom besöks en eller ett par gånger per år. Jul- och nyårshelgen firade familjen på österbottnisk mark och det franska köket i all ära, Leif Bergs favorit är österbottniskt gravad lax och sik.

K and T v Finland
Föreläsning av Anu Suomela

K & T v Finland
Sammandrag

Europadomstolen drunknar i ärenden
Av Jan Mosander

EU, Europadomstolen och skyddet för privatlivet

Av Ruby Harrold-Claesson

"Är det meningsfullt att föra LVU-mål till Europadomstolen?"
Föredrag av Siv Westerberg

Tillbaka till Artiklar