Swedish

Välj ditt språk

Nekades sin historia
Av Jennie-Lie Kjörnsberg




Jennie-Lie Kjörnsberg är fd reporter på Länstidningen Östersund, LTZ.
Artikeln är tidigare publicerad i LTZ den 25 februari 2006,
http://www.ltz.se/artikel_standard.php?id=307604&avdelning_1=101&avdelning_2=136. Den ingick i en serie av fyra artiklar publicerade om fallet Gudrun, men den är inte längre tillgänglig på tidningens hemsida.

Artikeln återges här med författarens och tidningschefens benägna tillstånd.

 

 



 

HÄRJEDALEN • LT
- Handlingarna har antingen förstörts eller gått till forskning.

 

Det svaret säger sig en kvinna i 60-årsåldern ha fått när hon ville ta del av sina journaler från tiden i fosterhem i södra Sverige.

Kvinnan, som vill vara anonym, bor i dag i Härjedalen men växte upp i en kommun i södra Sverige. När hon var 14 år genomgick hon en abort, vilket ledde till att hon blev omhändertagen av myndigheterna och placerad i fosterhem tills hon blev myndig.
   
   - Jag hade inget att säga till om, jag fick både utegångsförbud och reseförbud och fick inte kontakta mina föräldrar. Jag fick inte ens ringa och höra hur det var med min far när han hade krockat med tåget och jag läste det i tidningen utan jag fick smyga ut och ringa från en telefonkiosk. Sånt sätter sig. Det var också väldigt mycket arbete på fosterhemmet - jag bodde på en bondgård och arbetade också i fabrik, berättar kvinnan.
   
   För närvarande håller Socialstyrelsen på med en utredning om övergrepp på barnhem. Någon kompensation likt den barnhemsbarn har fått i Norge diskuteras inte än men möjligheten att eventuellt vara berättigad till skadestånd i framtiden fick kvinnan att i december förra året kontakta kommunen där hon växte upp.
   
   - Jag ville se vad som står i mina handlingar. Men jag fick till svar att man inte kunde hitta dem och att de antingen hade förstörts eller gått till forskning. Men man får ju inte förstöra sådana papper för det har ju med familjerätt att göra, säger kvinnan.
   
   Enligt henne finns heller inga handlingar i landsarkivet. Senast häromveckan var hon i kontakt med den aktuella kommunen igen, som fortfarande inte hittade hennes handlingar.
   
   - De är inte trovärdiga när de säger att de inte hittar dem. Får jag inte tag i dem får jag väl skicka rekommenderat brev och begära ut dem och sen får jag eventuellt gå till domstol eller JO, säger kvinnan.



Fakta
Övergrepp på barnhem

Det finns i dag ingen fullständig bild av hur många som drabbats och i vilken omfattning det förekommit sexuella och andra övergrepp på barnhem och i fosterhem. Socialstyrelsen utreder just nu omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp och vanvård vid barnavårdsinstitutioner under åren 1950-1980. Ansvarsfrågan och eventuell kompensation utreds inte nu, däremot hur erfarenheter ska dokumenteras och hur drabbade kan stödjas. Ska vara klart 31 mars i år. I Norge har regeringen beslutat att betala ut 20 000-200 000 norska kronor till norska krigsbarn som ersättning för deras lidande i barnhem. Norsk forskning har visat att förhållandena på svenska barnhem var likartade. Internationella medier och nyhetsbyråer har uppmärksammat Sveriges barnplaceringar, bland annat Reuters i artikeln "Sweden to probe years of abuse in childrenÕs homes". Riksarkivet rekommenderar den som söker sina handlingar från barnhemstiden att i första hand vända sig till kommun- eller stadsarkivet, alternativt landstingsarkivet. Uppgifter om inspektioner och eventuella klagomål kan finnas i landsarkiv eller hos länsstyrelser. Socialstyrelsens arkiv kan innehålla ärenden om tillsyn av fosterbarns- och barnhemsverksamheten men oftast inte på individnivå. Källa: www.regeringen.se, www.styvbarn.se, www.ra.se,
www.nkmr.org

 

 

 

Fallet Gudrun. Socialtjänsten "hittade" inte hennes journaler
Artiklarna är publicerade i Länstidningen Östersund den 25 februari och 9 mars 2006

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

 

 

Powered by AIS