Swedish

Välj ditt språk

Artikeln är tidigare publicerad i Vestmanlands Läns Tidning, VLT, den 8 januari 2007. Den ingår i en serie artiklar som har publicerats i VLT och VLT.se, med början den 20 december 2006.

Artikeln återges här med författarens benägna tillstånd.

Femåring hemma igen

Av Ann Christine Kihl, reporter

Länsrätten upphäver det uppmärksammade omhändertagandet

I fredags eftermiddag klev den femårige pojken in genom dörren till sitt hem. Ett 43 dygn långt omhändertagande fick sin upplösning. Ett par timmar tidigare hade länsrätten upphävt det uppmärksammade omhändertagandet.

- Nu ska vi söka hjälp för vår pojke och för vår familj, utifrån allt som skett, säger mamman, hon som anklagats av socialtjänsten för att ha misshandlat och låst in sin son.

Länsrättens beslut togs med minsta möjliga marginal. Två lekmän ville gå på socialnämndens linje och fortsätta omhändertagandet. Två ville inte. En av dem var rättens ordförande och lagman, den ende juristen, och han avgjorde domen.

Det finns inte grund för fortsatt omhändertagande, anser länsrätten, eftersom det finns en osäkerhet både om pojken misshandlats av sin mamma och om han blivit inlåst av henne.

Rätten riktar kritik mot socialtjänstens utredning. Bland annat för att samspelet mellan mamman och pojken inte har studerats. Det skulle möjligen ha kunnat ge svar på om det finns emotionella brister i kontakterna mellan barn och mor, menar länsrätten. De noterar också att föräldrarna från början begärt att barn- och ungdomspsyk ska kopplas in, men att det inte skett.

- Utredningen i målet lämnar således en hel del viktiga frågor obesvarade, skriver rätten som inte heller kunde se att det skulle föreligga risk för pojkens hälsa. Därför avslog de socialens ansökan om fortsatt vård.

Föräldrarnas offentliga biträde Jari Smolander, säger till VLT:

- Domen är helt korrekt. Ser man objektivt på saken så är det enda rätta att pojken ska hem.

Han sammanfattar målet:

- Det här är inget normalt mål. Jag har jobbat i sju år som jurist och inte upplevt något liknande. Detta är en normal familj som mer eller mindre slagits sönder. Men föräldrarna har varit enastående, framför allt mamman. Hon har hållit ihop alltihop med en fantastisk förmåga, säger Jari Smolander.

Han har informerat föräldrarna om att socialnämnden kan överklaga länsrättens beslut hos kammarrätten. Och att det kan ske mycket snabbt. I praktiken kan pojken omhändertas igen med omedelbar verkan. Jari Smolander tror inte att det kommer att ske. Men oron över att pojken kan omhändertas snart igen, förmörkade under helgen glädjen hos den återförenade
 familjen.

När VLT besökte familjen på söndagen hade pojken sovit hemma i två nätter efter att de utan dramatik hämtat honom från familjehemmet i fredags. «Nu ska jag sova hemma i tusen nätter och aldrig mera tala med poliser« sade han enligt föräldrarna när han kom hem.

Sedan i fredags har släkten och den stora vänkretsen besökt familjen. De har fått blommor och gratulationer. Och det är en på ytan glad familj som VLT möter. Föräldrarna leker med barnen, ler och skrattar. Men så fort pojken försvunnit med sin lillasyster in till farmor i barnkammaren, så kommer ilskan och besvikelsen till ytan. Och inte minst rädslan för att domen ska överklagas och pojken hämtas igen.

Mamman säger att de har sökt och blivit lovade hjälp för sin pojke hos Barn- och ungdomspsyk.

Hon är liksom pappan tydlig med att det är det som hänt efter omhändertagandet som de behöver hjälp att läka. Innan det hände var de en trygg familj, beskriver de.

Rätt vad det är brister mamman i gråt över kontakterna med socialtjänsten i Västerås.

- Jag är jätterädd för de här människorna. Vill de oss något gott fortsättningsvis? Jag vet inte vad de har för «goda avsikter« ur barnperspektiv, men klart är att de har gjort stor skada i vår familj. Än vet jag inte vidden av detta. Inte hur det kommer att påverka vår pojke. Och när vi ska hitta tillbaka till oss själva igen och få tillbaka tilltron till det här samhället, det vet jag inte heller.

Har ni någon förståelse för hur myndigheterna har agerat?
- Nej, säger pappan.

Mamman tänker:
- Dagis är skyldiga att göra en anmälan, så långt är jag med. Och jag måste försöka tro på att de någonstans försöker rädda ett barn. Men sedan finns ingen logik i förfarandet. Det är fråga om maktmissbruk. De har trakasserat vår familj, sagt att vi är osamarbetsvilliga för att vi stridit rättsligt för vårt barn.

Kan du förstå att du beskrivs som «emotionellt omogen«?
- Nej, jag får inte detta att gå ihop. Det kom efter att socialtjänsten hade träffat oss i tre timmar, säger mamman.

Kan du förstå att du påstås ha «kontrollbehov«?

Pappan svarar:
- Jag tror att det kommer från att jag frågade min pojke i familjehemmet om han tränat något på alfabetet. Vi brukar träna på alfabetet han och jag. Han tycker att det är roligt.

Pappan avslutar:
- Om vi inte är tillräckligt bra föräldrar. Hur ser bra föräldrar ut?

Fotnot

VLT har bett Ragnhild Källberg (fp), Ann-Kristin Ekman (m) samt Staffan Jansson (s), ledamöter i socialnämnden, att kommentera domen. Alla säger att de inte har hunnit läsa domen och vill avvakta med kommentarer. VLT sökte i går kväll Ulrika Wennerholm, enhetschef och ansvarig för socialtjänstens utredning, men lyckades inte nå henne.


Detta har hänt

Femåringen hade ett sår på halsen. Dagis ställde frågor till honom om det. Pojken gav flera svar, det tredje var att «mamma hade strypt«.
Dagis anmälde och socialtjänsten tvångsomhändertog barnet med omedelbar verkan. Föräldrarna säger att såret uppstod av en lekolycka och att det inte förekommer misshandel i familjen. Läkare intygar att det är en rimlig förklaring.

VÄSTERÅSFALLET - Tvångsomhändertande av en femåring .
En serie artiklar i Vestmanlands Läns Tidning, vlt.se

Powered by AIS