NKMR:s brev till Uppdrag granskning angående reportaget 'De förlorade barnen

Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter

NKMR

För skydd av familjers rättigheter i de nordiska länderna

 

2010-10-21



Brevet nedan har skickats till Uppdrag granskning, Sveriges Television, med anledning av programmet med rubrik "De förlorade barnen" som sändes onsdagen den 20 oktober 2010.
Brevet är adresserat till Uppdrag granskning men det sändes även till socialkontoren i Vara kommun och i Marks kommun.
Flera föräldrar vars barn är - eller har varit - tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade har hört av sig till NKMR under dagen och uttryckt sin bestörtning över fosterföräldrarnas agerande och vinklingen i reportaget till fosterhemmens fördel.
NKMR har uppmärksammats om detta fall på ett ganska tidigt stadium men pga att samma historia presenterades från två diametralt motsatta utgångspunkter, har vi valt att inte publicera artiklarna från de olika lägren.

 

Ärende: Uppdrag gransknings program om "De förlorade barnen"

Undertecknad, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand., ordförande i Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter - NKMR, skriver till er med anledning av Uppdrag gransknings program om "De förlorade barnen". Inledningsvis måste jag informera er att jag beklagar att Uppdrag granskning har valt fel fall att belysa och åklagaren har valt fel fall att inleda en förundersökning på!

Ingen har i programmet tagit upp fosterhemmens rättsliga ställning, nämligen att fosterföräldrarna enligt svensk lag helt korrekt inte är part i målet och därför inte har någon bestämmanderätt beträffande var barnen ska bo. Fosterföräldrarna är endast uppdragstagare, men i det här fallet har fosterföräldrarna tydligen inte förstått gränsen för sitt uppdrag.

Fosterföräldrarnas relation till barnen kan utan omsvep kallas för en "sjuklig symbios". De har tillägnat sig någon annans barn. Fostermodern pratar om att hon vill att barnen ska komma tillbaka till fosterhemmet. Men, felen kan ha begåtts av den placerande kommunen, Vara kommun. Själv skulle jag vilja se den ursprungliga fosterhemsutredningen och fosterhemsavtalet. Fosterföräldrarna kanske hade blivit lovade att ha barnen under hela barnens uppväxttid, dvs uppväxtplacering. Men, enligt förarbetena till LVU och Socialstyrelsens rekommendationer och enligt dom i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg mot Sverige ska ett tvångsomhändertagande vara en tillfällig åtgärd och målsättningen ska vara den slutgiltiga återföreningen av familjen.

Och, hur mycket pengar tjänade fosterfamiljen på uppdraget? Vill fosterföräldrarna barnen väl eller skyddar de sina egna ekonomiska intressen? I dag är det i Sverige inte ekonomiskt möjligt för en lantbrukarhustru att var hemmafru. Men genom pengarna hon får för fosterbarnen kan fostermodern nu vara hemmamamma åt sitt eget barn.

Det talades också om vårdnadsöverflyttning och om fosterföräldrarnas son som barnens storebror. Han är inte deras storebror! I Sverige fördömer man tvångsäktenskap, men tvångsföräldraskap och tvångssyskonskap förefaller man acceptera såsom något naturligt.

Visst tycker jag att det är förfärligt att man sliter barn från sina invanda liv och slänger in dem hos vilt främmande människor, men det är betydligt skadligare att ta barn från sina biologiska föräldrar än från en fosterfamilj. Socialtjänsten argumenterar gärna att barn har varit placerade i fosterhem under lång tid och då ska man inte flytta på dem. Men, anmärkningsvärt nog använder inte socialtjänsten samma argumentering när de ska ta barn från sina biologiska föräldrar.

Jag kunde konstatera hur fosterföräldrarna i reportaget underblåser barnens lidande genom att säga till dem att de "vill ha hem dem". Det finns inget som rättfärdigar att de vill tillägna sig fosterbarnen.

Detta är inte godtagbart i ett civiliserat, demokratiskt samhälle!


Så sent som i måndags, den 18 oktober 2010, hade jag ett mål om vårdnadsöverflyttning i Luleå tingsrätt.

Av uppgifterna i fosterhemsutredningen som jag fick fram inför rättegången framgår följande: fosterfamiljen är låginkomsttagare och de ville ha fosterbarn sju år innan min klients barn placerades hos dem. Men, pga familjeskäl - och givetvis som inkomstförstärkning - tog de emot kontaktbarn. Min klients tre år gamla son placerades hos fosterfamiljen, som ville ha en lillebror till sin yngste son. Begreppet "stadigvarande vård" finns i fosterhemsutredningen. Detta uttrycks ibland som "uppväxtplacering", vilket går helt emot lagens mening. LVU ska upphöra när det inte längre finns behov.

Under årens lopp har fosterfamiljen saboterat umgänget mellan barnet och hans mor och syskon, och nu tio år senare vill socialtjänsten flytta över vårdnaden på fosterhemmet. Dom meddelas den 1 november 2010.

 

Den nuvarande situationen för barnen i Uppdrag granskning hade aldrig uppstått om Vara kommun redan från första dagen av tvångsplacering av barnen i fosterhemmet hade gett den biologiska modern en bostad i närheten av fosterhemmet och en umgängesrätt i den biologiska moderns eget hem två gånger per vecka utan närvaro av fosterföräldrarna. Om Vara kommun ville övervaka umgängesrätten hade detta kunnat ske genom närvaro av en socialsekreterares som barnen inte känner och som uppträder diskret.

Jag bifogar två artikelsamlingar från NKMR:s hemsida om ett fall som inte har uppmärksammats av svenska media, förutom Världen idag, för er kännedom.
Gotlandsfallet: Sjuåringen hämtades med polispådrag från flygplanet
och
The Domenic Johansson Case: Home schooled boy snatched from plane in Sweden

 

Med vänlig hälsning


Ruby Harrold-Claesson
Ruby Harrold-Claesson

Jur. kand,

Ordf. i NKMR

www.nkmr.org



NKMR:s brev till Uppdrag granskning angående reportaget 'De förlorade barnen'
Göteborg - 2010-10-21


Varför är det rätt när socialtjänsten gör fel?

Lena Hellblom Sjögren


”Svensk myndighet behövs för mänskliga rättigheter”
Dagens Nyheter, dn.se - 2010-10-19


Barn tvingades bo i stinkande familjehem

Av Karin Sidenvall, Nya Wermlands Tidning, nwt.se 2010-10-16

Socialchefen: "Det är kväljande"
Av Karin Sidenvall, Nya Wermlands Tidning, nwt.se 2010-10-16


Kort utbildning för unga som bott i familjehem

Av Alf Isemo, Göteborgs-Posten 2010-10-07


Tillbaka till Artiklar

Tillbaka till NKMR:s Huvudsida

 

 

NKMR:s brev till Norges nya barneminister och hennes svar

 

NKMR:s brev till Norges nya barneminister och hennes svar

 

Den 6 november 2007, strax efter utnämningen av Manuela Ramin-Osmundsen som ny barne- og likestillingsminister, skrev NKMR:s ordf., jur. kand., Ruby Harrold-Claesson, ett gratulations- och välgångshälsningsbrev.  I brevet uttrycktes en anhållan om ett möte mellan ministern och tre namngivna i NKMR:s styrelse. Månaderna gick och äntligen den 4 februari 2008 kom ett svar från ministerns kansli: "(...) at statsråden dessverre ikke har anledning til å delta på et møte med organisasjonen Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter."



NKMR:s brev till Norges nya barneminister


Barneministerns svar



 

 

Nei til menneskeretts organisasjon
Av Jan Hansen

 

Norge får ny Barne- og likestillingsminister
En sammanställning av artiklar i olika media

 

Tillbaka till Artiklar

NKMR:s brev till folkhälsoministern ang. tillsättande av en oberoende granskningskommission

Nordiska Kommittén för Mänskliga Rättigheter

NKMR

För skydd av familjers rättigheter i de nordiska länderna

 

 

NKMR.s brev till folkhälsoministern angående tillsättande av en oberoende granskningskommission

 

2007-09-06

 

Folkhälsominister
Statsrådet Maria Larsson
Regeringskansliet
Rosenbad 4
103 33 STOCKHOLM

 
Bästa Maria Larsson,

Undertecknade, Ruby Harrold-Claesson, jur. kand, ordf. i NKMR, och jur. kand. med lic Siv Westerberg, har med allra största intresse sett ditt framträdande i Aktuellt i SvT den 21 augusti 2007 i samband med Göran Johansson och han medarbetares delrapport: "Utredningen om vanvård i den sociala barnavården". Vi noterar med tillfredsställelse att du har lagt en proposition i riksdagen som ska hjälpa omhändertagna barn att komma till tals.

Dessvärre ligger inte problemet bara i det faktum att tvångsomhändertagna, fosterhemsplacerade barn inte får komma till tals samt att deras - och andras - klagomål om misshandel och vanvård inte tas på allvar. Det stora problemet är själva myndighetsutövningen, det som ledde fram till tvångsomhändertagande av barnen. Huvudparten av tvångsomhändertagandena saknar grund. Vi bifogar här en skrivelse "Barn tvångsomhändertas utan saklig grund" som vi, tillsammans med 22 andra advokater och jurister inkl. en fd åklagare och ett hyresråd tillika fd kammarrättsråd, skickade till Justitiekanslern den 2 maj i år.

Med anledning av din reaktion inför utredningsresultatet vill jag lämna samma förslag som vi framförde till fd folkhälsominister Morgan Johansson, att utredningen ska utsträckas till förhållandena under 1980 - 2000-talen eftersom, dessvärre förhåller det sig så att precis samma missförhållanden som förekom då förekommer idag i de svenska behandlingshemmen och fosterhemmen. De svenska fosterhemmen idag är ju om möjligt en ännu mer sluten värld än vad de gamla var. Och man bör observera att den absoluta majoriteten av de personer som idag tar fosterbarn gör det enbart för ekonomisk vinnings skull eftersom det i många fall utbetalas skyhöga arvoden till dessa fosterföräldrar och detta attraherar ju människor som är minst sagt olämpliga att vara fosterföräldrar.

 


Vår organisation, NKMR, har grundats för att skapa opinion mot onödiga tvångsomhändertaganden av barn. Vår erfarenhet är att cirka 90 procent av de tvångsomhändertaganden enligt LVU som sker idag är helt omotiverade. Det handlar inte alls i dessa 90 procent av fallen om några föräldrar som är missbrukare eller som misshandlar sina barn. Det handlar om helt vanliga familjer där en socialsekreterare av någon anledning förargat sig på en familj och hämnas genom att ta initiativ till tvångsomhändertagande av barnen.

 

Vi har åtskilliga vittnesmål från sådana olyckliga föräldrar och olyckliga barn om de grava missförhållanden som finns i dagens fosterhem. Det är mycket vanligt att barnen utsätts för ren vanvård i form av psykofarmaka när de är deprimerade och drabbas av ångest[1], att de inte får tillfreds­ställande mat, kläder, läkarvård eller skolgång. Ofta används också fosterbarnen som arbetskraft av fosterföräldrarna.

 

Vi har många vittnesmål om hur barnen i fosterhem utsätts för grov fysisk och psykisk misshandel och sexuella övergrepp från fosterföräldrarnas sida eller från fosterföräldrarnas vuxna eller halvvuxna barns sida. När de biologiska föräldrarna förstår att allt inte står rätt till och förstår att barnet vanvårdas och misshandlas i fosterhemmet så försöker de vända sig till polisen, till social­myndigheten och till JO. Men vår erfarenhet är att sådana anmälningar nästan alltid avskrivs utan någon utredning värd namnet. Enda resultaten av sådana anmälningar brukar bli att socialmyndigheten ytterligare inskränker barnens umgängesrätt med sina biologiska föräldrar i syfte att hindra att barnet berättar om missförhållandena i fosterhemmet.

 

Vi är mycket tacksamma för att du har lagt en proposition i riksdagen. Men vi vädjar till dig att du även skall vidta åtgärder som syftar till att snabbt minska det stora antalet helt onödiga tvångsomhändertaganden av barn och vi vädjar till dig att du verkar för omedelbara åtgärder för att snarast återföra alla dessa barn som har tvångsomhändertagits utan att saklig grund föreligger, tillbaka till de biologiska föräldrarna. Vi erinrar dig om att Sverige är dömt upprepade gånger i Europadomstolen för kränkningar av föräldrars och barns mänskliga rättigheter just när det gäller vad Sverige gjort med dessa barn efter det tvångsomhändertagandet har skett. Fosterbarnsvården i Sverige och de många onödiga tvångsomhändertagandena av barn i Sverige är en skamfläck för Sverige och vi hoppas att du aktivt verkar för att stoppa den här oseriösa fosterbarnsverksamheten.

 

Vår organisation ställer gärna upp med exempel på grava missförhållanden i fosterhem eftersom vi är övertygade om att du kommer att få helt oseriösa svar om du frågar socialsekreterarna. Den enda utredning som de brukar vidta när vi lämnar in anmälan om vanvård eller misshandel i fosterhemmet är att fråga foster­föräldrarna om de vanvårdat eller misshandlat barnet, vilket dessa fosterföräldrar givetvis alltid förnekar. Men vi har alltså föräldrar som kan berätta om hur de sett blåmärken på sina barn och hur större barn berättat om mycket grov misshandel i fosterhemmen.

 

Eftersom Göran Johanssons utredning av vanvården av de numera vuxna fosterbarnen förväntas ta ytterligare ett eller två år i anspråk föreslår vi att det borde tillsättas en oberoende kommission som ska granska förhållandena för dagens tvångsomhändertagna och fosterhems- eller institutionsplacerade barn. Det brådskar. Än är det inte för sent att rädda de åtskilliga tusentals barn som idag far illa i de sociala myndigheternas kanslier och fosterhemmen från att få sina liv förstörda. De ska inte behöva vänta ytterligare två eller flera decennier för en utredning som ska betecknas som "en mörk historia". Fakta finns idag.

Den oberoende kommissionen som vi föreslår ska tillsättas bör - i likhet med den kommission som utredde Tsunamikatastrofen - bestå av pensionärer eller personer som närmar sig slutet av sin karriär som därigenom inte känner sig bundna av att undvika besvärliga och obehagliga sanningar. Till ledamöter i en sådan kommission vill vi rekommendera fd lagmannen i Solna Tingsrätt, Brita Sundberg-Weitman, prof. em. Jacob W. F. Sundberg och fil. dr. leg psykolog Lena Hellblom Sjögren, docent Bo Evardsson och journalisterna Göran Skytte och Tomas Svedberg.

 

Vi vore tacksamma om du med några rader ville bekräfta att du mottagit det här brevet och lämna oss besked om vilka åtgärder vårt brev föranleder från din sida.

 

Med vänlig hälsning

 

Ruby Harrold-Claesson                                          Siv Westerberg

Ruby Harrold-Claesson                                            Siv Westerberg

Jur.kand.,                                                                 Jur.kand., med.lic.

Ordf. i NKMR                                                         Siv Westerbergs Juridiska Byrå AB

www.nkmr.org                                                         Skårsgatan 45

                                                                                 412 69 Göteborg

                                                                                 Medlem i NKMR och en av

                                                                                 grundarna av NKMR

 

 

 

 

 

NKMR:s brev till Socialförsäkringsministern ang. utredningskommissionen m m



Stulen barndom.
Förhållandena i forna barnhem skall granskas - äntligen!

 

Skandalen på barnhem i Wales
Av Kerstin Lindman-Strafford

 

Advokat Lennart Hanes skrivelse ang. skadestånd för LVU-offren


Rättsröta och myndighetsmissbruk i barnavårdsärenden.
Föredrag av Kent Sänd vid NKMR:s symposium i Göteborg den 5 juni 2004


Några exempel på vad fosterbarn berättar om vanvård, misshandel och övergrepp i fosterhem.
Siv Westerbergs föredrag vid NKMR:s Symposium i Göteborg, juni 2003


Tillbaka till NKMR:s brev angående granskning av tvångsvården

Till Artikelindex

 



 



[1] Ett fall, Mål nr 3728-07, som väntar på prövningstillstånd i Regeringsrätten, bifogas här.

NKMR:s brev till Nigerias Ambassadör

Nordic Committee for Human Rights - NCHR

For the protection of Family Rights in the Nordic countries

Pres. Ruby Harrold-Claesson, Lawyer, Box 8077, S-424 12 OLOFSTORP, Sweden.

Tel. (+) 46 - 31 - 70 20 385, Fax (+) 46 - 31 - 70 25 242, Org.no 855102-0053

Postgiro 444 88 81 -5

Web-address: http://www.nkmr.org

                                              

 

Embassy of Nigeria

His Excellency the Ambassador

Tyrg. 8

Box 628

101 32 Stockholm

March 12, 2002.

 

Concerns: Appeal for Mercy

 

Your Excellency.

Dear Sir or Madam,

 

I, the undersigned Ruby Harrold-Claesson, attorney-at-law in Gothenburg, Sweden, president of the Nordic Committee for Human Rights - NCHR - For the protection of Family Rights in the Nordic countries, have been approached concerning the fate of Safya Husseini Tungar-Tudu, a young mother of an "illegitimate" child, who according to the information I have received, is facing a death sentence because she had a child out of wedlock.

 

This causes great concern for the members of the steering committee of the NCHR.

 

I would like to inform you that the world famous writer of children's books, Mrs Astrid Lindgren, also gave birth to a son out of wedlock. Had she been put to death for the "crime" of giving birth to an illegitimate child, the world would be a poorer one for us and all the children of the world.

 

On behalf of the NCHR, I am therefore writing to you to request you to petition the President of the Republic of Nigeria to grant pardon and save the life of Safya Husseini Tungar-Tudu.

 

Save the mother's life - for the sake of the child and for the sake of your country. Thanking you in advance.

 

Very truly yours

 

 

Ruby Harrold-Claesson

Attorney-at-law

President of the NCHR

 

 

Nödrop från Nigeria - Fallet Safya Husseini Tungar-Tudu

 

NKMR:s brev till Nigerias Ambassadör

 

Tillbaka till Nödrop till NKMR

 

Tillbaka till Huvudsidan

 

 

 

NKMR:s brev ang. granskning av tvångsvården av barn

NKMR:s brev angående tillsättande av en oberoende granskningskommission

Då socialförsäkringsministern i december 2005 beslutade att tillsätta en utredning av de tvångsomhändertagna och institutionsplacerade barnens villkor mellan 1940 - 1980 skrev NKMR med förslag om tillsättande av en utredning som skulle omfatta förhållandena för tvångsomhändertagna barn fram till nutid. Vårt förslag fick inget gehör.

Den 21 augusti 2007 presenterade utredningen en delrapport som visade att de tvångsomhändertagna barnen utsattes för grov misshandel och vanvård.

 

Med anledning av missförhållandena inom den sociala barnavården som numera är dokumenterade och pga den vetskap om den misshandel och vanvård som drabbar barnen som tvångsomhändertas och fosterhems- eller institutionsplaceras i dag, har NKMR skickat en ny skrivelse till folkhälsominister, Maria Larsson, med begäran om tillsättande av en oberoende granskningskommissionen att utreda dagens sociala barnavård.

 

 

NKMR.s brev till folkhälsoministern angående tillsättande av en oberoende granskningskommission den 6 september 2007

 

 

NKMR:s brev till Socialförsäkringsministern ang. utredningskommissionen m m
den 20 december 2005

 

 


Utredningen om vanvård i den sociala barnavården
Pressmeddelande - Vanvårdade fosterhems- och barnhemsbarn


Utredningen om vanvård i den sociala barnavården - Delrapport 1, 2007-08-17

Utredningen om vanvård i den sociala barnavården - kommittédirektiv

Stulen barndom.
Förhållandena i forna barnhem skall granskas - äntligen!

 

Skandalen på barnhem i Wales
Av Kerstin Lindman-Strafford

 

Advokat Lennart Hanes skrivelse ang. skadestånd för LVU-offren


Rättsröta och myndighetsmissbruk i barnavårdsärenden.
Föredrag av Kent Sänd vid NKMR:s symposium i Göteborg den 5 juni 2004


Några exempel på vad fosterbarn berättar om vanvård, misshandel och övergrepp i fosterhem.
Siv Westerbergs föredrag vid NKMR:s Symposium i Göteborg, juni 2003


Till Artikelindex

 

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter