Karlskogafallet 2 - Mina barn sitter i ett familjefängelse

Mina barn sitter i ett familjefängelse.

Av "En drabbad"

 

 

 

 

 


Inlägget är tidigare publicerat i Karlskoga-tidningen den 6 mars 2004 som replik på en artikel som handlade om att socialchefen satt och berömde den starka kontrollen som utövades över familjehemmen. Det ingår i en serie inlägg av samma författare

Inlägget återges här med författarens benägna tillstånd.

 

Webmasters kommentar:

NKMR brukar inte publicera anonyma inlägg, men eftersom vi känner den här förälderns identitet har vi valt att publicera inläggen med det pseudonym som tidningen använde.

 

 

 

 

 

Läste artikeln om familjehem i onsdags 3 mars och kan inte bara sitta och läsa sådant utan att reagera.

 

Jag har själv mina barn placerade i ett familjehem sedan snart ett år och vill härmed varna andra föräldrar att om detta kan undvikas så försök med andra lösningar.

 

Man skriver att socialtjänsten behovsprövar alla placeringar. Så är inte fallet. I stället kopplar man in psykologkonsulter som ”anses” som experter på barn, som träffar barnet under ca två timmar och därefter anser sig ha en så klar bild av barnet att han kan bedöma om placering eller inte.

 

Frihet eller fängelse, ja det är så man måste se på dessa familjehem som du Elisabet Sederborn sitter och berömmer.

 

Mina barn blev helt avskärmade från sitt gamla liv. De får inte ringa till sina föräldrar utan avlyssning, inte skriva brev utan att det läses av familjehemmet, inte ringa sina gamla kompisar. Vid besök i familjehemmet ska en person från socialtjänsten övervaka allt.

 

Ja, de blev helt enkelt fråntagna sina gamla liv.

 

För att ge ett exempel: Trots att jag vet att jag inte får prata med mina barn ringde jag till familjehemmet på julafton för att önska dem "God Jul" eftersom jag inte får träffa dem.

 

Men familjehemmet ansåg detta som onödigt.

 

Så när du säger att dom ska leva som vilka tonåringar som helst så måste du syfta på något diktaturland, för här i Sverige lever inte dessa utsatta barn som vanliga tonåringar.

 

Slutligen skulle jag vilja kommentera att familjehemmen skulle få en så gedigen utbildning.

 

Vad består den i? Kan det vara så att de får lära sig vilket konto pengarna som de tjänar på dessa stackars barn ska sättas in på?

 

Jag trodde att det räckte med att bo i ett rött hus på landet med lite djur för att få barn placerade hos sig.

 

Så Elisabet Sederborn träd fram och berätta hur verkligheten ser ut för dessa fängslade barn i socialstaten Sverige. Försök inte att försköna bilden av hur det verkligen funkar.

 

 

 

 

Vem bestämmer var mina biologiska barn ska bo?

Av Pappan

 

Familjehem är ingen lösning för barn som vill vara hos sin pappa

Av Pappan

 

Tillbaka till Karlskogafallet 2 - Illojal tillämpning av LVU

 

 

Tillbaka till Artiklar