Din son kommer att tycka att du är bäst i världen i alla fall

Av "En trebarnsmamma"

 

 

 

 

 

 

 

En tistel till de sociala myndigheter som nu ska kolla om Tommie Karim är lämplig som förälder. Hur länge hann han vara förälder innan en psy­kopat förstörde hans liv? Jo, fyra månader!

 

En ung kille på 18 år hade blivit pappa och precis börjat känna sin lille bebis. Det vet väl de flesta som blir föräldrar för första gången att det tar tid innan man kan det här med barn.

 

Som mamma ligger man ju steget före. Första tiden är ju så.

 

Hur känns det för honom tror ni, när det finns en eller fler som sitter och tittar och bedömer honom då? Han vet kanske inte riktig hur han ska bete sig, när han knappt känner sitt eget barn. Mario känner ju inte heller sin pappa riktigt.

 

Jag tror att de flesta skulle tycka det var jobbigt!

 

Om inte det här hade hänt, om Anna hade levt, hade då någon ifrågasatt hans lämplighet? Jag hoppas och tror att de skulle ha levt som vilken annan familj som helst, Men det far vi aldrig svar på.

 

Jag tror om Tommie får hem Mario så kommer hans mamma och släkt och vänner att stötta och hjälpa ho­nom.

 

Tommie, du har varit med om en mardröm, det är som en dålig film, men jag hoppas att det blir ett lyckligt slut.

 

Du vågar. Mario kommer att tycka att du är bäst i hela världen i alla fall!

 

 

 

 

 

Tragedi med fosterhemsbakgrund
En sammanställning av artiklar i olika media

 

FALLET TOMMIE KARIM

OSKYLDIGT ANKLAGAD - FRÅNTAS SITT BARN

 

Tillbaka till FALLET TOMMIE KARIM - NÅGRA INSÄNDARE

 

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

 

 

Fallet Tommie Karim - Siv Westerbergs JO-anmälan

 

 

Siv Westerbergs Juridiska Byrå AB

Jur. kand. Siv Westerberg

Adress: Skårsgatan 45, 412 69 Göteborg, tel. 031/40 29 88

Fax 031/40 66 83

All slags juridisk service, men företrädesvis:

Juridisk service till personer som felbehandlats av 1äkare eller på sjukvårdsinrättningar. Juridisk service i tvister med Försäkringskassan. Skadeståndsärenden. Familjerätt: Äktenskapsförord, skilsmässor, vårdnadsärenden, testamenten. invandrarrätt.

LAGA ARVODEN                                                 Riksdagens Ombudsman

                                                                                 JO

                                                                                 Box 16 326

                                                                                 103 26 Stockholm

 

JO-anmälan, d.v.s. begäran om JO:s granskning och åtgärder, beträffande agerandet hos de socialsekreterare och andra offentliganställda personer som varit inblandade i det ärende som skildras i bifogade tresidiga artikel ur tidningen Expressen söndagen den 6 november 2005 i fallet Tommie Karim och hans son Mario.

Jag bifogar en tresidig artikel ur Expressen om Tommie Karim och hans son Mario nu elva månader gammal.

Av artikeln framgår att Tommie Karim blivit oskyldigt anklagad for mord på sin 18-åriga sambo, alltså Marios mamma Anna. Av artikeln framgår vidare att det inte fanns någon som helst bevisning som styrkte att Tommie Karim skulle ha gjort sig skyldig till mordet. Det enda som fanns var att han befann sig på fel plats vid fel tillfälle.

 

Av artikeln kan man vidare utläsa att Mario vid fyra månaders ålder i samband med modems död av socialmyndigheterna placerades i ett fosterhem. Även om det inte sägs uttryckligt i artikeln får man intrycket att under perioden från det att Mario var fyra månader till det han nu är elva månader fick han överhuvud­taget inte träffa sin far. Det står inte om det fosterhem han placerades i var hos en släkting men man har intrycket av att det inte var hos en släkting. Socialmyndigheterna har alltså inte iakttagit den princip som finns i lagstiftning och förarbeten att man i första hand skall placera ett bara som fosterhemplaceras hos nära släktingar.

Av artiklarna framgår vidare att åklagaren inte förstår att han begått ett allvarligt fel. Åklagaren synes alltså omedveten om att det är åklagaren som har bevis­bördan och tror att man kan hålla en person häktad i flera månader fastän det inte finns skymten av bevis mot honom.

 

Varken åklagare eller socialsekreterare synes ha förstått att fram till det en person är dömd för ett brott skall han betraktas som oskyldig.

 

De socialsekreterare som varit inblandade har alltså handlagt detta på ett fullständigt felaktigt sätt. Det fanns ingen lagakraftvunnen dom mot Tommie Karim och i det läget skall han betraktas som oskyldig. I efterhand har det, som framgår av artikeln, visat sig att den sannolika gärningsmannens DNA fanns på brottsplatsen. Den sannolika gärningsmannen är sonen i den fosterfamilj där Marios mamma Anna varit fosterhemsplacerad under sin barndom.

 

Jag hemställer att JO tillser att ifrågavarande socialsekreterare åtalas för grovt tjänstefel. Genom att under tydligen fem månader vägra lille Mario att träffa sin pappa har de åstadkommit en situation där Mario till att börja med inte ens känner igen sin egen pappa. Detta var fullständigt felaktigt Socialsekreterarna har skyldighet att tillse att ett fosterhemsplacerat barn får hålla så nära kontakt med sina föräldrar att familjebanden mellan föräldrar och barn kan bibehållas.

 

Eftersom Tommie Karim inte var dömd skall han betraktas som oskyldig. Eftersom socialsekreterarna och åklagaren misstänkte honom för mordet på Marios mor kunde de skyddat Mario genom att låta Tommie Karim ha umgänge med sonen under bevakning exempelvis ett par timmar två eller tre gånger i veckan. När Tommie Karim satt häktad kunde detta ha ordnats genom att foster­föräldrarna tog med den lille Mario till häktets besöksrum. Sedan Tommie Karim blivit frisläppt kunde det ha ordnats genom att den lille pojken fick komma till Tommie Karims föräldrahem där tydligen Tommie Karim bodde med föräldrar och syskon och dar ha umgänge med sin pappa och sina övriga familjemedlemmar så som farföräldrar och Tommie Karims syskon.

 

Fortfarande tycks socialsekreterarna inte inse att de gjort fel eftersom de bara låter Tommie Karim träffa sin son en gång i veckan under bevakning. Nu när han inte längre är misstänkt skall han givetvis få träffa sin son i obegränsad utsträckning. Med ett så litet barn som därtill har familjeband med sin pappa så torde det räcka med att Tommie Karim har heldagsumgänge i sitt föräldrahem eller annan plats med sin son utan bevakning och sedan är det dags att omedel­bart återföra Tommie Karims lille son Mario till pappan som ju är den rättsliga vårdnadshavaren och biologiska fadern. Ett så litet barn vänjer sig mycket raskt vid en ny vuxen och på bilden ser ju pojken mycket nöjd ut när han sitter i faderns famn. Socialsekreterarna tycks inte alls inse faran av att detta barn stannar i fosterhemmet. Fosterföräldrar som tar ett spädbarn som fosterbarn far ofta av socialmyndigheten den felaktiga informationen att de kan räkna med att få behålla detta lilla rara spädbarn till dess barnet är vuxet eftersom det inte kommer att bli tal om att barnet skall återföras till sina föräldrar. Detta attraherar ofta ofrivilligt barnlösa par som ser det ekonomiskt fördelaktiga i att ta ett fosterbarn istället för ett adoptivbarn. Det är alltså stor risk att dessa foster­föräldrar som fäster sig vid lille Mario kommer att agera på sådant sätt att återföreningen mellan Mario och hans far försvåras.

 

Det är viktigt att både åklagare och socialmyndighet ser till att exempelvis en advokat som omedelbart förordnats inom ramen för rättshjälpen får hjälpa Tommie Karim med att omedelbart ta kontakt med Justitiekanslern för att omedelbart få ett större förskott av den ersättning han är berättigad till för att han suttit oskyldigt häktad. Det är viktigt att Tommie Karim far tillgång till pengar så att han snabbt och omedelbart kan skapa bra förhållanden för sig och sin lille son vad beträffar bostad med mera. Tillsvidare kan han ju bo hos föräldrarna men även då behövs det givetvis pengar för hans egen och den lille pojkens försörjning.

 

Jag vill även att JO granskar följande. Det inträffade visar hur dålig prognos det blir for barn som tvingas växa upp i fosterhem, l det här fallet har alltså sonen i den fosterfamilj som Marios mamma varit placerad i mördat både Anna och en annan kvinna som varit fosterbarn i samma familj. Detta med att barn inte far växa upp hos sina egna föräldrar utan placeras i fosterhem leder till mänskliga katastrofer. Det var alltså fullständigt fel att inte Mario placerades hos exempel­vis far- eller morföräldrar eller andra nära släktingar.

 

Jag emotser från JO skriftlig bekräftelse på att Ni emottagit detta brev samt besked om vilka åtgärder brevet föranleder frän Er sida.

 

Göteborg den 7 november 2005

 

Siv Westerberg

 

Siv Westerberg

Jur.kand., med.lic.

 

 

 

Fallet Tommie Karim - JO:s-beslut

 

FALLET TOMMIE KARIM

OSKYLDIGT ANKLAGAD - FRÅNTAS SITT BARN

 

Tragedi med fosterhemsbakgrund
En sammanställning av artiklar i olika media

 

Socialtjänsten i Gävle JO-anmäls
Sveriges Radio Gävleborg

 

Artiklar

 

Tillbaka till Justitieombudsmannen

 

 

Den bäste måste väl vara hans pappa

Av Annika Larsson, Brynäs i Gävle

 

 

 

 

 

 

 

Den stackars Tommie Karim ska nu alltså utredas för att Socialtjänsten "vill pröva hans lämplighet som för­älder, med barnets bästa för ögonen". Det bästa för ett barn är väl att fä växa upp hos sina biologiska föräldrar, om de inte är helt olämpliga att sköta ett barn? Innan det tragiska mordet på pojkens mamma inträffade, var detta en till synes helt vanlig familj, så vad håller socialen på med? Kan det inte räcka med sorg och elän­de i denna unga pappas liv? Hur kan sociala myndigheter fä handla så självsvåldligt, ja, rent rättsvidrigt?

 

Ponera att barnets mor hade dött en naturlig död (av sjukdom till exempel), hade pojken även då blivit jourhemsplacerad?

Skulle inte tro det eftersom grabben tydligen har både farmor, och farfar (kanske ytterligare några nära anhöriga?) som skulle kunna rycka in som tillfälliga vårdnadshavare!

 

Jag skulle vilja rekommendera Tommie att omgående kontakta en advokat för att först och främst få sin son tillbaka.

 

Han ska också begära ett rejält skadestånd av staten för den långa tid han satt häktad. När han fatt sitt skadestånd blir det nog inte så svårt eko­nomiskt iallafall att klara av att skö­ta sonen på egen hand, så mycket pengar kommer han förmodligen att vara berättigad till.

 

Sedan kan det sociala få hjälpa ho­nom (i den mån han själv önskar), stötta så mycket de bara kan.

 

Men han vill förmodligen inte ha någon söm helst kontakt med, de sociala myndigheterna efter detta. Själv Skulle jag nog akta mig väldigt noga!

 

Detta ärende är en så allvarlig sak att jag tycker alla Gävlebor borde gå ut och demonstrera på gator och torg, för att sonen ska återbördas till sin pappa omgående!

 

 

 

Tragedi med fosterhemsbakgrund
En sammanställning av artiklar i olika media

 

FALLET TOMMIE KARIM

OSKYLDIGT ANKLAGAD - FRÅNTAS SITT BARN

 

 

Tillbaka till FALLET TOMMIE KARIM - NÅGRA INSÄNDARE

 

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

 

"Polisen sa att jag hade mördat min sambo"

Ingen trodde på Tommies historia om en galning

Av Andreas Utterström, reporter

 

 

 

 

 

 

 

Han vaknade av att sambon Anna skrek för sitt liv.

 

Men ingen trodde på historien om en okänd mördare som dök upp i lägenheten.

 

I dag har dna-tekniken friat Tommie Karim – och nu kämpar han för att få tillbaka ettåriga sonen Mario.

 

Han vaknar av ett skrik. Tommie Karim, 20, springer upp från sängen och ut i köket. Sambon Anna Norell ligger på golvet. Ovanför henne står en ung man i rutig skjorta med en kniv i handen. Tommie Karim springer ut ur lägenheten, ner i trapphuset och plingar på hos sin pappa som bor i samma uppgång. Han ringer 112 och larmar polisen. Samtidigt ser han mannen med den rutiga skjortan lämna hyreshuset och gå därifrån.

Polis och ambulanspersonal är snabbt på plats och slår fast att Anna Norell är död. Hon blev bara 19 år gammal.

 

Tommie Karim har förlorat sin sambo och är nu ensam förälder till Mario, tre månader. Men mardrömmen har bara börjat.

 

– Jag blev utfrågad på polishuset och när förhöret var slut berättade de att jag var anhållen för mordet. Man jag förstod inte var de sa. Jag var så chockad att det tog flera dagar innan jag förstod vad som hade hänt och att polisen trodde att jag hade gjort det, säger Tommie Karim.

 

Det var den 30 mars i år.

"Jag grät i cellen"

Drygt sju månader senare sitter vi i hans kök i en lägenhet i Gävle. Han är blek och berättar tystlåtet men sakligt om det som hänt. Allt finns klart i minnet ”som stillbilder”. Tidsperspektivet har däremot försvunnit.

 

Det blir så när man sitter häktad i två månader med fulla restriktioner.

 

– Man kan inte göra någonting. Jag låg och grät i cellen och hoppades att den som hade gjort det skulle åka fast så att jag kunde åka hem, säger Tommie Karim.

 

Polisen trodde inte på hans historia om den okända gärningsmannen.

Främling  - vanlig lögn

Och det är kanske inte så konstigt. Berättelser om okända personer som kommer in i bostäder och mördar någon närstående får polisen höra hela tiden. Oftast är det rena lögner. Vad som gjorde polisen extra skeptisk i det här fallet var att det i Tommie Karims och Anna Norells lägenhet inte fanns några tecken på inbrott. Ingen hade heller sett en man i rutig skjorta vid tiden för mordet.

 

– Det märktes att polisen inte trodde mig. De gjorde vad som helst för att jag skulle bryta ihop och erkänna. Jag blev förhörd av två poliser. Ena dagen var en av dem snäll och den andre elak och sedan bytte de roller, säger Tommie Karim.

 

Han har tappat räkningen på de många timmar som han suttit i förhör, men uppskattar att han berättat sin historia ”över hundra gånger”.

 

Eftersom Tommie Karim bara såg mannen i rutig skjorta i någon sekund började han efter hand att tvivla på sin egen historia.

 

– Till slut trodde jag att jag var psykiskt sjuk och att jag hade gjort det. Trots att jag var oskyldig oroade jag mig över vad dna-testet skulle visa.

 

Under tiden som Tommie Karim satt häktad fick han inte träffa sin son, som de sociala myndigheterna hade tagit hand om, en enda gång. Däremot fick han, under övervakning, ta emot besök av sina föräldrar.

 

Anna Norell hann också begravas.

 

Men Tommie Karims namn fanns inte med i dödsannonsen.

 

– Hennes familj trodde att jag hade gjort det. Och jag kan förstå dem.

Dna förändrade allt

Den 27 maj släpptes Tommie Karim på fri fot.

 

Dna-prover visade att blodet från mordplatsen inte kom från honom.

 

– Jag fick ingen ursäkt eller någonting. Polisen sa bara att det var tråkigt att jag suttit häktad så länge.

 

Livet ute i friheten blev till en början komplicerat. Mario var placerad i fosterhem och Tommie Karim tyckte sig höra hur folk viskade och pekade bakom ryggen.

 

– Men värst var att jag var orolig för att mördaren skulle söka upp mig. Det var jag riktigt rädd för.

Ingen förstår motivet

Den 25 oktober tar utredningen en oväntad vändning.

 

Camilla Lifvendahl, 34, hittas mördad i sin bostad i Skutskär utanför Gävle. Hennes död har många likheter med Anna Norells. Polisen upptäcker också att båda kvinnorna under olika perioder hade varit fosterbarn i samma familj.

 

Sonen i familjen grips och den 31 oktober visar dna-testerna att hans blod finns på båda mordplatserna.

 

Mannen erkänner morden, men uppger att han älskar sina styvsystrar. Enligt sin advokat Magnus Isaksson har han länge haft psykiska problem och morden kommer att förbli oförklarliga för alla utom mördaren.

 

Han genomgår nu en rättspsykiatrisk undersökning i väntan på rättegång i Gävle tingsrätt.

 

Samtidigt försöker Tommie Karim få livet att återgå till det normala.

 

Han är sjukskriven och kämpar för att få tillbaka sonen Mario som fortfarande befinner sig i en jourfamilj.

Träffas inte ensamma

De träffas dock tre gånger i veckan. Men fosterföräldrarna är alltid med.

 

- Det känns konstigt och är svårt att slappna av och vara sig själv. Jag blir rädd för an göra fel och till exempel mata Mario på något sätt som de inte tycker är rätt.

 

Någon närmare förklaring till varför han inte har återfått vårdnaden av sonen har Tommie Karim inte fått. De sociala myndigheterna har förklarat att saken måste utredas noggrant och att sådant tar tid.

 

-Jag kan inte diskutera enskil­da fall men tro inte att vi tjuvhåller barn från föräldrar i onödan. Vi måste utreda familjesituatio­nen med utgångspukt för barnets bästa, sa Örjan Ohlström. social­chef i Gävle till Aftonbladet i slu­tet av december.

 

Socialtjänsten i Gävle har JO-anmälts av Siv Westerberg, ju­rist vid Nordiska kommittén för mänskliga rättigheter.

 

- Socialtjänstens agerande är mycket upprörande och jag an­ser att de bryter både mot svensk lag och mot Europakonventio­nen, säger hon.

 

För Tommie är väntan på sin son väldigt jobbig.

 

-Därför försöker jag hålla mig sysselsatt. Om jag inte gör nå­gonting kommer tankarna. Det bästa för mig är att vara med mina kompisar, säger Tommie Karim.

 

Utanför finns en lekplats med gungor.

 

Den är alldeles tom.

 

 

***

 

Ett nationellt dna-register skulle ha friat Tommie Karim direkt.

Därför borde en sådan lösning utredas, menar advokat Peter Althin.

– Jag är själv förvånad över att jag börjat fundera i de banorna, säger han.

 

Tommie Karim satt häktad i två månader, misstänkt för ett mord som han inte begått. Det gör att han är berättigad till skadestånd. Advokat Peter Althin ska nu hjälpa honom med den ansökan.

– Utan dna-tekniken hade Tommie säkerligen blivit åtalad. Risken finns att han också hade blivit fälld.

Fallet har fått Peter Althin, som också sitter i riksdagen för kristdemokraterna, att fundera över om ett nationellt dna-register borde upprättas i Sverige.

– Jag har tidigare varit motståndare till sådant, men det här fallet har fått mig att tänka om. Hade det funnits ett sådant register hade Tommie inte behövt sitta häktad.

Men att förverkliga en sådan idé är inte lätt. Det måste vara ekonomiskt försvarbart, finnas garantier för att det inte missbrukas och vara något som det finns majoritet för i riksdagen.

– Jag tycker i alla fall att vi borde utreda saken. Dna-teknik är inte bara värdefull för att fälla gärningsmän, utan också för att fria oskyldiga, säger Peter Althin.

 

Andreas Utterström

 

 

Linda Skugge: Bort med tassarna från Tommie Karim

 

Tommie Karim får 150 000 i skadestånd

Av Gunnar Eriksson

 

Nu får Tommie snart ta hem sin ettårige son

Av Daniel Siksjö

 

Fallet Tommie Karim: Tommie Karim får tillbaka sin son
Nyhetsartikel i Sveriges Radio Gävleborg

 

Frikänd - men utan sin Mario

Av Lennart Håård, Tord Westlund

 

FALLET TOMMIE KARIM - NÅGRA INSÄNDARE

 

Tragedi med fosterhemsbakgrund
En sammanställning av artiklar i olika media

 

FALLET TOMMIE KARIM

OSKYLDIGT ANKLAGAD - FRÅNTAS SITT BARN

 

Tillbaka till Artiklar