Logga in

Stöd Nkmr

Amount: 

Våra sponsorer

Två häktades för människorov i dag

Två häktades för människorov i dag tva_haktades_for_manniskorov_i_dag
Av Anders Fallenius/Marika Wischman

 

Artikeln är tidigare publicerad i Expressen den 12 oktober 2001.
 
Artikeln återges här för NKMR:s läsare på grund av att den har försvunnit från Expressens hemsida. Artikeln är viktig eftersom den bekräftar mångas misstankar att vissa bland socialtjänstens personal ägnar sig åt brottslig verksamhet - där barn och deras familjer blir offer.

 

En 41-årig man och en 46-årig kvinna häktades under eftermiddagen i Eskilstuna tingsrätt. De båda är på sannolika skäl misstänkta för människorov. Ligan misstänks ha sålt barn som sexslavar i Sverige.

 

ESKILSTUNA. Mannen bar en träningsoverall över huvudet när han fördes in till häktningsförhandlingarna i Eskilstuna tingsrätt.
Han nekar till brottet han är misstänkt för men häktades på sannolika skäl misstänkt för människorov utomlands vid två tillfällen.
Brotten ska ha skett mellan 1991 och 1998.
På eftermiddagen inleddes häktningsförhandlingen mot kvinnan som också är misstänkt för att varit delaktig i barnligan. Strax efter fem beslutade tingsrätten att häkta henne. Även den 46-åriga kvinnan är på sannolika skäl misstänkt för två fall av människorov.

Polisen utreder ett brott av ett slag som aldrig tidigare har skådats i Sverige.
Flera barn misstänks ha kidnappats i Irak och smugglats till Sverige.
Enligt misstankarna har barnen sedan sålts som sexslavar både här och till utlandet.
Polisen har också uppgifter om att barnen har använts för organhandel. Polisen befarar att minst ett av barnen har dödats.
– Det här är så pass skrämmande att det knappt går att förstå. Det känns overkligt, säger en av utredarna till Expressen.
Polisen slog till i onsdags på flera platser i Landskrona i Skåne och i Eskilstuna i Södermanland.
Fyra personer i Landskrona har anhållits. Tre av dem – två medelålders män och en kvinna – är misstänkta för människorov. Den fjärde, en man i övre tonåren, är misstänkt för bestickning.

Samtidigt anhölls en kvinnlig socialsekreterare i Eskilstuna misstänkt för mutbrott och grovt tjänstefel.
Före tillslaget hade polisen i hemlighet arbetat med fallet i flera månader.
– Olika omständigheter gjorde att det var lämpligt att slå till nu, säger en utredare.
Människohandeln misstänks ha letts av den yngre av de två vuxna männen och kvinnan. De var tidigare gifta men skildes för några år sedan. Trots det har paret dock fortsatt att leva tillsammans.

Paret kom till Sverige från Irak i början av 1990-talet. Kvinnan drev tidigare ett företag i Eskilstuna.
Nyligen flyttade paret till Landskrona.
Formellt sett avser misstankarna två pojkar som ska ha rövats bort i Irak och sedan förts till Sverige via upparbetade smuggelvägar.
Men enligt uppgifter till Expressen finns misstankar om minst två ytterligare barn.

Polisen misstänker att barnen har sålts som sexslavar både i Sverige och utlandet.
Utredare som Expressen talat med säger att polisen misstänker att barnen kan ha använts vid organhandel. Det innebär helt enkelt att mänskliga organ har tagits ut från barnen och sedan sålts utomlands.
Ett av de barn som har smugglats till Sverige är spårlöst försvunnet. Polisen befarar att barnet har dödats.
Den yngling som sitter anhållen misstänkt för bestickning är son till Eskilstunaparet. Han har tidigare dömts för bland annat stöld och olaga hot.

Familjens kontaktperson vid socialförvaltningen är den kvinnliga socialsekreterare som anhållits. Hon misstänks mot betalning på olika sätt ha underlättat de misstänkta barnkidnappningarnas brottsliga verksamhet.
Hon ska, enligt misstankarna, bland annat ha ordnat fram nödvändiga papper och dessutom ha betalat ut felaktiga bidrag som möjliggjort verksamheten.
Ytterligare gripanden är att vänta. Polisutredningen leds av kammaråklagare Magnus Elfving vid internationella åklagarekammaren i Norrköping.
Förhandlingen fördes bakom stängda dörrar och de närvarande belades med så kallat yppandeförbud. Det innebär att de inte får föra vidare vad som har sagts under förhandlingarna.

Research: PETER THUNBORG


FAKTA/Organhandel

* Det betraktas som osannolikt att det skulle finnas en svart marknad för mänskliga organ i Sverige.
Att transplantera ett organ med framgång är en mycket besvärlig process som kräver en avancerad medicinsk utrustning och en kvalificerad personal.
Organdonatorn måste passa mottagaren, och läkarna måste veta från vem organet kommer och donatorns dödsorsak.
Men tredje världens fattigdom tvingar människor att sälja sina organ.

* Det finns uppgifter om att kineser sålt sina egna organ för att kunna finansiera flyktingsmugglare.
För några år sedan kunde en kinesisk tidning avslöja hur avrättade fångar plundrades på sina organ.

* I augusti i år rapporterade nyhetsbyrån Interfax om att ukrainsk polis gripit en grupp läkare misstänkta för illegal handel med mänskliga organ.
Läkarna skulle ha avslöjats sedan de avlägsnat njurarna från offren i en bilolycka.
Njurarna skulle sedan säljas vidare till patienter som var i desperat behov av transplantationer via organiserade kriminella grupper.
Priset för en njure skulle, enligt nyhetsbyrån, ligga mellan 50 000 och 100 000 kronor.
Kundkretsen skulle främst finnas i Turkiet och Israel.

* Enligt tyska sjukvårdsmyndigheter är dödligheten betydligt högre bland patienter som fått sin njure på illegalt sätt än bland dem som fått organen genom legala donationer.

tva_haktades_for_manniskorov_i_dag

Två häktades för människorov i dag
Av Anders Fallenius/Marika Wischman

 

Barnhandelshärvan leder till socialkontoret
Av Marika Wischman
 


Tillbaka till Artikelindex

Artikelarkiv

 

 

LVU-ad trettonåring brände ner varuhus i Skåne

LVU-ad trettonårig flicka brände ner varuhus i Skåne

En 13-årig flicka som var tvångsomhändertagen enligt LVU omhändertogs i december 2002 misstänkt för inblandning i branden i ett varuhus i Landskrona och de mindre bränder som senare drabbade två butiker i Malmö.

En sammanställning av artiklar i olika media.

 

 

 

 

Landskrona krävs på 70 miljoner
Av Sydsvenskan

Branden den 3 december 2002 anlades på Hemköp i Åhlénshuset av en 13-årig flicka med Aspergers syndrom. Flickan var omhändertagen enligt lagen om vård av unga (LVU), men försäkringsbolagen menar att kommunen brustit i sitt ansvar när man låtit flickan bo i föräldrhemmet under tiden man sökte efter annat boende

Sydsvenskan 2004-12-04

 

 

 

Länsstyrelsen kritiserar pyromanvård
Av Sydsvenskan
 

Länsstyrelsen i Skåne kritiserar socialnämnden i Landskrona för att ha brustit i vården av den nu femtonåriga flicka som orsakade storbranden på Hemköp och Åhléns i centrala Landskrona för två år sedan.

Sydsvenskan 11 oktober 2004

 

 

 

"Det här är ett rop på hjälp"

Av Fatima Johansson

Ensam, besviken och med en trasig tillit till omvärlden.
  - Det här är ett rop på hjälp, säger barn- och ungdomspsykologen Eva Arvidsson.

Aftonbladet 2002-12-05

 

 

 

13 årig flicka erkänner varuhusbränder
Av Pelle Tagesson och Mattias Lundell

Den 13-åriga flickan har levt under svåra förhållanden. Polisen tog in henne i går – misstänkt för att ha anlagt sex varuhusbränder de senaste fyra dagarna. På torsdagen erkände hon tre av bränderna.

Aftonbladet 2002-12-05

 

 

 

Trettonårig flicka misstänks för storbrand
Av Cecilia Klintö och Lennart Hansson

En 13-årig flicka omhändertogs på onsdagen misstänkt för inblandning i branden i ett varuhus i Landskrona på tisdagskvällen och de mindre bränder som på onsdagen drabbade två butiker i Malmö.

GP/Inrikes 2002-12-04

 

 

 

 

Frustrerad mor tände på sin lägenhet – åtalad
Av Ruby Harrold-Claesson

 

 

Tillbaka till Artiklar

 

Två Dikter av Maud Olofsson

TVÅ DIKTER

Av Maud Olofsson

 



 

Maud Olofsson har fått modediagnosen "Munchhausen by Proxy" klistrad på sig av barnpsykiatrisk "expertis" och socialarbetare. Hennes fyra barn har blivit tvångsomhändertagna och fosterhemsplacerade. Hon får endast träffa dem under bevakning. Obs! Socialsekreteraren i det här fallet är samma som var handläggare i Fallet Lindelöf som kom att kosta svenska skattebetalare 2,1 miljoner vid förlikningen i Europadomstolen den 20 juni 2000.

Maud Olofsson är ordblind. Texterna är skrivna av henne själv. Hon har dock fått hjälp med korrekturläsning. Läs och begrunda klokheten i hennes ord.

 

 

 

 

Tänk om

Tänk om jag fick vara med mina solstrålar
varje dag
så jag fick se deras framsteg.
Tänk på vad vi blir bestulna på.
Alla våra fina stunder som vi skulle ha haft tillsammans.
Tiden kan vi ej få tillbaka.
Den lämnar stora luckor i våra liv,
ett tomrum som fylls med
stor sorg
och svår smärta.
Som lämnar kvar sår
Som ej kan läkas.
Det går ej att med ord beskriva vad jag känner.
Maud Olofsson

 

 

 

 

Mina älskade Barn

Mina älskade Barn.
Ni är mitt allt.
Ni är min dröm.
Ni är min längtan.
Ni är ljuset i mörkret.
Ni är ständigt i mina tankar.
Jag bär er i mitt hjärta,
Var i världen jag än befinner mig.
För ni är en del av mig.
Det kan ingen ändra på.
Maud Olofsson

 

 

 

Anförande av Maud Olofsson vid NKMR:s symposium i Göteborg den 1 juni 2002

 

Ett stort tack till Ruby, Siv och styrelsen i NKMR

 

Farlig eller farliggjord mamma ?

 

Farliga eller farliggjorda föräldrar ?

 

Tillbaka till Artikelindex

 

 

 

Tragedier_vid_tvangsomhandertaganden

  • Tragedier vid tvångsomhändertaganden

    Barnmålen vid domstolen i Strasbourg betraktas som något specifikt svenskt

    (Tidigare publicerad i Arbetet Nyheterna 28 januari 1997)

    Sammanfattning

    Ett stort problem då föräldrarna klassas som olämpliga är att förvaltningsdomstolarna hellre tror på socialsekreteraren än på föräldern som kämpar får att hålla sin familj samlad, skriver jur. kand Ruby Harrold-Claesson, ordförande i nordisk Komité for Menneskerett, med anledning av Siv Westerbergs tidigare artikel. Sverige har uppnått stor ryktbarhet internationellt och kallats för Kinder Gulag p.g.a. LVU, skriver Harrold-Claesson.

    *

    Siv Westerbergs debattartikel (20/1) aktualiserar åter igen problematiken kring tvångsomhändertagande av barn. Som praktiserande jurist har erfarenhet av liknande fall. Dessvärre måste jag påpeka att liknande tragedier för barn och deras föräldrar, som i Dionnefallet, utspelar sig än i dag - här och nu i Sverige och i våra nordiska grannländer.

    Sociallagstiftningen i de nordiska länderna - där Sverige intar en tätposition - ger de sociala myndigheterna stor handlingsfrihet att tvångsomhänderta barn, skilja dem från sina nära och kära och placera dem hos helt främmande människor. Som i fallet Dionne åberopar man önskan att hjälpa och skydda barnen.

    Dionne fallet utspelade sig för 60 år sedan på andra sidan Atlanten och resultatet blev en tragedi för barnen och deras familj. I en intervju 1994 har systrarna Dionne anfört att separationen från föräldrar och syskonen under deras tidiga liv är anledningen till att deras liv som vuxna har misslyckats.

    Här i Sverige och i Norden medför omhändertagande samma tragedi för barnen då de blivit vuxna. Så varför vill inte lagstiftaren lära sig av de tidigare misstagen som har begåtts? Politikerna måste ta sitt ansvar. Samhällets resurser skall användas för att hjälpa och stödja ej stjälpa och bryta ned medborgarna.

    Ett stort problem i sammanhanget då föräldrarna klassas som olämpliga är att förvaltningsdomstolarna tror hellre på socialsekreteraren och socialnämnden än på föräldern som kämpar för att hålla sin familj samlad.

    Sverige har uppnått stor ryktbarhet internationellt och kallats för Kinder Gulag pga LVU. Barnmålen betraktas i Strasbourg som något specifikt svenskt - en svensk skötessynd. Sverige har blivit fällt åtskilliga gånger i Europadomstolen (EMRD) just pga dessa barnmål. Åtskilliga liknande mål är anhängiga i Strasbourg. En fällande dom i EMRD är liktydigt med att en rättighetskränkning har skett. Också Norge och Finland som tillägnat sig samma syn som de svenska sociala myndigheterna har fällts i EMRD.

    EMRD-domarna Pettiti, Matscher och Russo betecknade föräldrarnas mångåriga kamp att befria sina barn från de sociala myndigheterna (Olssonmålet) som "en kränkning av deras heligaste rättigheter." De tre domarna uttalade sig kritiskt över de sociala myndigheternas allsmäktiga ställning i Sverige och över Regeringens oförmåga eller ovilja att utöva kontroll över socialarbetarna.

    I ytterligare en fällande dom mot Sverige - Erikssonmålet - uttalade sig den norska delegaten i Europakommissionen Gro H Thune enligt följande: "Jag finner det mycket underligt att en socialnämnd i det svenska systemet i praktiken kan strunta i och även motarbeta en dom från Regeringsrätten utan att någon påföljd utdöms." Själv vill jag tillägga - och även domar från Europadomstolen. Sverige, Danmark och Finland är numera medlemmar i EU och måste av detta skäl ta hänsyn till - och anpassa sig till - förhållandena i de övriga europeiska länderna. Norge likaså.

    I de katolska länderna i kontinentala Europa erkänner man existensen av en Rätt som är högre än den som dikteras av lagstiftningsmakten. Den Europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna (EMRK) är en kodifiering av den Rätten. EMRK är den minimistandard som måste garanteras av staterna. I kontinentala Europa är Familjen erkänd som samhällets grundsten och den åtnjuter starkt skydd och stöd från Staten. I välfärdsstaten Sverige har man en avog inställning till Familjen.

    Vid den Familjeriksdag som anordnades av Riksförbundet för Familjers Rättigheter (RFFR) den 22 november 1996 beklagade sig Kaj Fölster socialpolitiker i Tyskland tillika Alva och Gunnar Myrdals dotter, typiskt nog med sin svensksocialistiska syn, över den tyska familjens starka ställning och att det är praktiskt taget omöjligt att tvångsomhänderta barn där.

    Medierna i de nordiska länderna har under flera år rapporterat om åtskilliga fall där barn har tvångsomhändertagits - med ödesdigra följder för barnen och deras familjer. Siv Westerberg pläderar för åtal mot felande socialtjänstemän. Jag instämmer. Hittills har endast två fall lett till åtal. Dessa är fallet med Ahni's nyfödda tvillingar på Gotland (Svart eller Vitt, TV4) och fallet med Kåres och Anettes dotter.

    1994 proklamerades av FN:s generalförsamling som Internationella Familjeåret. Med utgångspunkt i temat "Familj: resurser och ansvar i en föränderlig värld" inbjöds medlemsländerna att medverka med insatser, som skulle främja respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna under mottot "I familjen läggs grunden för ett demokratiskt samhälle". Samma år startades i Danmark en klientorganisation "Bisidderforeningen" för att tillvarata familjers och barns rättigheter vid omhändertagande. I Sverige finns sedan början av 1980-talet RFFR. Den diskriminering som släktingar möter från socialmyndigheternas sida då fråga om vårdnaden av föräldralösa barn uppstår, ledde till bildande av "Mormorsupproret". Sex motioner i ämnet ingavs i riksdagen i höstas.

    Fällande domar i Europadomstolen, FN.s Internationella Familjeår och mediareportagen till trots fortsätter den kränkande och skadliga praxis att tvångsomhänderta barn i Norden. Visserligen kan jag inte kvantifiera men ett fall, där ett barns och dess familjs mänskliga rättigheter har kränkts genom tvångssomhändertagande och separation, är ett fall för mycket.

    Problemen med omhändertagande av barn i de nordiska länderna har uppfattats som så allvarliga att särskilda organisationer har bildats för att skydda barn och deras familjer mot de sociala myndigheterna. I november 1996 bildades Nordisk Komité for Menneskerett (NKMR) för skydd av familjers rättigheter. NKMR:s huvudsakliga ändamål är att säkerställa barns och deras familjers rätt till privat- och familjeliv, samt att bevaka respekten för familjernas rättssäkerhet hos myndigheter och domstolar. I NKMR's uppdrag ingår att rapportera om misstänkta fall av kränkningar av barns och deras familjers mänskliga rättigheter i Sverige, Norge, Danmark och Finland till FN, FN:s Barnkommitté och Europakommissionen för de mänskliga rättigheterna.

    Det är av stor vikt för varje enskilt barn, dess föräldrar och familj och i förlängningen för hela samhället, att få inpräntat att alla barn har rätt till sitt ursprung och att det finns en oförstörbar, speciell samhörighet mellan biologiska släktingar, som har med rötter och identitet att göra. De sociala myndigheterna i nordiska länderna måste respektera barns och föräldrars gemensamma rätt till varandra och rätten till övriga släktingar skall värnas - i syfte att undvika tragedier liknande den som Dionne femlingarna utsattes för.

     

    Ruby Harrold-Claesson, jur. kand.

    Ordf. Nordisk Komité for Mennskerett.

     

     

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter