Fosterbarns rättslöshet

Ny utredning bekräftar Medborgarrättsrörelsen larmanmälan 1992

Av Brita Sundberg Weitman

För tre år sedan, 1992, skrev Medborgarrättsrörelsen till regeringen om fosterbarnens rättslöshet i Sverige. MRR påpekade att när föräldrar inte får umgås med sina fosterhemsplacerade barn, blir barnen för sitt skydd mot missförhållanden i fosterhemmet helt beroende av den ansvariga socialsekreteraren. Att ingripa mot missförhållanden i fosterhemmet innebär för henne ett hot mot den egna prestigen; det är mänskligt om hon värjer sig mot uppgifter som innebär att hon valt ett olämpligt fosterhem.

Ett fall som MRR hänvisade till var ett ärende hos Justitiekanslern(JK). Bakgrunden var att Utrikesdepartementet (UD) biträdd av en socialnämnd och en kommunjurist inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter hade försvarat nämndens val av fosterhem för en tvångsomhändertagen flicka. När målet behandlades av Europadomstolen, stod foster fadern under åtal för sexuella övergrepp mot en annan fosterdotter. Detta visste UD: s representanter (socialnämnden och kommunjuristen) men de höll tyst om det inför Europadomstolen. När de ställdes till svars inför JK svarade de att de inte tyckte att övergreppet mot en annan flicka var relevant när det gällde den flicka det handlade om hos Europadomstolen. JK nöjde sig med att konstatera att denna bedömning inte var självklar och avskrev ärendet - en illustration, skrev MRR, till hur myndigheter i Sverige på detta känsliga område "räcker varandra handen". MRR vädjade till regeringen att gripa sig an dessa problem och underströk att ett utredningsuppdrag inte kunde anförtros någon instans med anknytning till vare sig sociala myndigheter, barnpsykologer, barnpsykiater eller rättsvårdande myndigheter i Sverige. "Att dessa kategorier är hemmablinda finns det a t r många bevis på", framhöll MRR.

I Svenska Dagbladet den 23 mars 1995 läser vi att socialstyrelsen har låtit forskaren Håkan Jönson vid socialhögskolan i Lund granska 189 placeringar av barn i familjehem.

Resultatet, enligt Svenska Dagbladet: Nästan hälften av alla familjehemsplaceringar avbryts i förtid. Antingen klarar familjehemmet inte av barnet eller också rymmer barnet, ofta hem till sina biologiska föräldrar. Det saknas ofta en plan för barnets vård. En del av barnen i familjehem utsätts för sexuella övergrepp under placeringen. En delrapport har granskat 86 polisanmälningar. Sju av tio anmälningar gällde familjehemsfadern. I övrigt riktades anmälningarna mot syskon eller andra barn i familjehemmet. I vartannat fall beslutade emellertid åklagaren att lägga ner förundersökningen. Det berodde i regel på att brott inte kunde styrkas. Åtal blev det i 32 fall. Av dem blev det fällande dom i 30.

Tillbaka till artikelindex

Till pågående rättsfall

Tillbaka till huvudsidan