Artiklar

Tvångsomhändertagande av utländska barn: Invandrarföräldrar råkar oftast illa ut

 

  • Invandrarföräldrar råkar oftast illa ut

    Av Ruby Harrold-Claesson, Jur. kand.

     

     


  • Denna insändare är tidigare publicerad i Metro den 15 november 1999, som replik på Titti Fränkels reaktion på Katarina Bjärvalls artiklar om tvångsomhändertagande av utländska barn i Metro den 1 november 1999. I debattinlägget den 11/11 skrev Titti Fränkel bl. a "
    Akademikerförbundet SSR som organiserar landets socionomer reagerar kraftigt på detta osakliga angrepp" samt "Våra medlemmar är inte ute efter att splittra några familjer. Det skulle vara att rycka undan benen för vår egen verksamhet."

    Å NKMR's vägnar ringde Ruby Harrold-Claesson till Titti Fränkel och bad om hennes tillstånd att publicera hennes insändare på hemsidan. Här följer Titti Fränkels svar: "Jag har nu läst din artikel och som du förstår delar jag inte alls din syn. Jag vill inte att du publicerar mitt inlägg på din hemsida, men jag för gärna debatten vidare i metro. Skall försöka få in ett svar där. Hälsningar" etc.

    OBS!

    R H-C's inlägg bantades av Metro. Det som uteslutits av Metro återges inom parentes.

 

Jag vill börja med att ge Katarina Bjärvall och Metro en eloge för artiklarna om tvångsomhändertagande av invandrarbarn. Som privatpraktiserande jurist i Göteborg är jag ombud för många föräldrar - både svenska och invandrare - vars barn är eller riskerar att bli LVU-omhändertagna. Jag är också ordförande i Nordiska kommittén för mänskliga rättigheter - NKMR - (För skydd av familjers rättigheter i de nordiska länderna. Genom mitt arbete som offentligt biträde i LVU-mål och mitt engagemang i NKMR har jag insyn i ett mycket stort antal omhändertaganden. Ett besök på NKMR's hemsida www.nkmr.org kommer att bekräfta att uppgifterna som jag här lämnar ej är hämtade ur luften.)

Det är ett faktum att vissa grupper löper större risk än andra att få sina barn omhändertagna - trots att de inte är missbrukare eller misshandlar sina barn.

Dessa grupper är främst invandrare, ensamstående föräldrar, arbetslösa dvs socialt svaga personer. Men, även starka föräldrar som vågar hävda sina åsikter gentemot en socialsekreterare riskerar att förlora sitt barn! (Se t. ex artikeln 'Kafka i Tensta' på NKMR's artikelsida, 'The Edner Case' på den engelska sidan och 'Fallet Helena Lufuma' under "Pågående rättsfall".) Listan över rättsövergrepp mot invandrarföräldrar och deras barn kan göras hur lång som helst och fallen går tillbaka till början av 1980-talet. Dessa fall vittnar inte om kulturell inkompetens utan om ren och skär rasism.

Titti Fränkel hånar invandrarföräldrarna när hon påstår att SSR's medlemmar "är inte ute efter att splittra några familjer". (Det är precis deras avsikt! Att socialtjänstens familjesplittringspolitik rycker undan benen för deras verksamhet är också ett faktum. Under årens lopp har åtskilliga föräldrar vars barn har fråntagits dem tagit saken i sina egna händer - de kidnappar tillbaka sina bortrövade barn och lämnar Sverige! )

Tvångsomhändertagande av barn måste utmönstras ur samhället på samma sätt som tvångssteriliseringarna, och offren för denna odemokratiska maktstruktur måste få upprättelse och skadestånd.

Allt fler invandrarbarn tas ifrån sina föräldrar

Barnen omhändertogs när de lekte ute

Vi är inte ute efter att splittra familjer

Eva Aminoff och den mörka sidan av Sverige

Tillbaka till Artikelindex

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter