En förlorad barndom kan aldrig gå i repris

En förlorad barndom kan aldrig gå i repris

Av Anita Brodén, lärare och riksdagsledamot

 

 

 


Anita Brodén är riksdagsledamot för Folkpartiet. Inlägget är tidigare publicerat som insändare i Alingsås Tidning den 15 september 2006.

Det återges här med författarens benägna tillstånd.

 

 

DET HAR uppdagats under den senaste tiden att det i vårt land finns många människor som farit mycket illa under sina barna- ung­domsår.

 

Under 40-70-talen togs många barn från sina föräldrar för en uppväxt vid något av landets oli­ka barnhem.

 

Det fanns, tack och lov, om­tänksamma och ömma vuxna även där men dessvärre var inte de i majoritet. Alltför många män­niskor vittnar om en uppväxt be­stående av förnedrande behand­ling, våld och sexuella övergrepp.

 

Samhällets tillsyn av institu­tionerna och placeringarna var synnerligen bristfälliga. Ingen frågade efter hur barnen mådde eller gav sig tid att samtala med barnen om deras chockartade skilsmässa från sina anhöriga. Det har dessutom framkommit att barn utsattes för medicinska tester samt överdoser av "lug­nande" medel.

 

En förlorad barndom kan aldrig gå i repris. Många sår kommer att sitta kvar hela livet. Det minsta samhället ändå kan göra är att ge alla dessa människor en upprät­telse. Det handlar om en ursäkt för de misstag som samhället be­gått, det handlar också om sam­hällets villighet att ge någon form av ekonomisk kompensation.

 

En ursäkt eller en ekonomisk er­sättning kan givetvis inte göra något ogjort - men det visar att samhället rätteligen tar på sig skuldbördan.

 

En upprättelse är nödvändigt för att hjälpa många män och kvinnor att försöka sätta en punkt för att kunna gå vidare i livet.

 

 

Kontroversiell statytext sattes tillbaka

Av Patrik Nyberg

 

Politiker vill återföra kontroversiell text
Av Patrik Nyberg

 

”Kommunen måste be om ursäkt”

Av Maria Wilhelmson

 

Tillbaka till Artiklar