"Ungdomen måste mötas av fast reaktion"

"Ungdomen måste mötas av fast reaktion"

    Ny familjepolitik behövs, säger Beatrice Ask och Gun Hellsvik
       Brännpunkt, SvD - 1993-09-05


ungdomen_maste_motas_av_fast_reaktion

 

Sedan några år tillbaka finns en gryende samhällsdebatt om moraliska och etiska frågor. Del är bra och välbe­hövligt. Vi börjar nämligen se resultaten av den allmänna hållningslöshet som so­cialdemokraterna under 60- och 70-talen upphöjde till en politisk idé. Det gäl­ler synen på familjen, på skolan och undervisningen men också på rättssam­hället i stort.

Del finns vissa grundläggande idéer som vi tror att de flesta människor i värt land i princip instämmer i: Vuxna män­niskor har ett ansvar att lära de yngre vad som ar rätt och fel. Föräldrar har ett särskilt sådant ansvar gentemot sina barn. Skolans personal har en viktig upp­gift att förmedla normer till de unga och att upprätthålla ordning i skolan. Unga människor som överträder normer mås­te lära sig att ta konsekvenserna av detta och kunna räkna med att möta en fast reaktion. Staten skall på alla sätt under­lätta för föräldrar och bl. a lärare att fullgöra sina fostrande uppgifter.

 

 

Även om mänga instämmer i detta så finns i Sverige märkligt nog somliga som inte gör det. Man kan rent av säga att det sedan lång tid tillbaka tvärtom funnits starka krafter som motverkat dessa grundläggande principer. Enligt vår me­ning har socialdemokratin utgjort en del av dessa krafter.

Avoghet mot familjen

      Det har allt sedan 60-talet hos social­demokraterna funnits en svårförklarad avoghet mot familjen och en ovilja
      att låta skolan fullgöra sin viktiga normförmedlande roll.


Föräldrar fick veta alt de "snöpte bar­nen i deras utveckling". De fick klart för sig att barnen mådde bast om de togs om hand av pedagogiskt utbildad personal i offentliga institutioner. Erfarenheter av egna barn utgjorde givetvis ingen merit om någon sökte anställning för att arbe­ta med barn. Föräldrarna ansågs alltså okunniga och närmast till skada för bar­nen.

Som ett eko av denna attityd låter Mar­gareta Winberg, riksdagsledamot och ordförande för socialdemokratiska kvin­noförbundet: "Innan det fanns dagis och fritidshem lämnades barnen ofta bara hemma åt sitt eget öde..." (Dagens Ny­heter 20/7 1993).

 

 

Budskapet var det samma inom skolans område. När de stora förändringarna inom skolväsendet genomfördes un­der 60-talet fick lärarkåren från fram­skjutet socialdemokratiskt håll höra att ingenting skulle bli bra i den nya skolan förrän den gamla lärargenerationen ha­de dött ut. I skolorna infördes det stora kaosets princip. Elever skulle befrias från den tidigare "pluggskolans" ok. De skulle slippa betyg. Begrepp som ordning och uppförande förvisades till historiens skräpkammare.

Personligt ansvar viftades bort

På det kriminalpolitiska fältet fanns liknande signaler. Allmänt sett predikades att om någon begick brott var det in­te hans eller hennes fel. Felet låg hos "samhället". Tanken på att var och en har ett personligt ansvar för sina handlingar viftades bort.

Det finns en rät linje mellan vad då­varande socialdemokratiske justitiemi­nistern Geijer yttrade och vad en senare socialdemokratisk minister på sam­ma post sade. För den ene var sommarstugeinbrott bagateller, för den andra var det förståeligt att unga män stal bi­lar.

Deras attityd färgade självklart av sig även i synen på reaktionen mot unga brottslingar. En allmänt överslätande syn blev förhärskande. Som en symbol för förfallet står att unga brottslingar när det begav sig i slutet på 80-talet "be­straffades" med segelsemestrar.

 

Låt oss säga det klart och tydligt: Så här kan det bara inte få se ut i ett sam­hälle! I alla tider har föräldrarna, famil­jen, haft en central roll när det gälleratt föra normer vidare till det uppväxande släktet. Om en ung människa inte i fa­miljen får lära sig att känna respekt för sina närmaste, hur skall då denna per­son någonsin kunna känna ansvar för och respekt för andra människor?

 

 Att ge bättre förutsättningar för tryg­ga familjer och för barnens uppväxt och omvårdnad, menar vi, är en av de allra viktigaste uppgifterna för framtiden.

 

Det är i de små nära gemenskaperna som de flesta individer finner trygghet och förankring. Det är här som de uppväx­ande generationerna möter kärlek och omtanke och fostras till ansvarstagande för sina medmänniskor och sin omvärld.

 

Därför måste den familjepolitik som fors i ett samhälle underlätta för föräld­rarna att själva välja den vård och fost­ran av barnen som passar dem och bar­nen bäst.

 

 

Skolan måste sätta gränser

Föräldrarnas ansvar för sina barn måste fortsätta när barnet börjar i sko­lan. Ett nära samarbete mellan hem och skola skall etableras. Skolan som ar­betsplats måste sätta sina gränser för vad som är rätt och fel. Under många år till­bringar en ung människa större delen av den tid han eller hon är vaken i skolan. Skolans miljö får stor betydelse för bar­net. Därmed är det självklart att skolans fostrande roll har central betydelse.

 

Slutligen är det nödvändigt att då barn eller ungdomar överträder föreskrivna regler skall de mötas av en fast reaktion hemma och i skolan.

 

Mot denna bakgrund är ett antal förändringar nödvändiga i vårt land.

 

 

Därför behöver vi en ny familjepolitik som visar att ansvaret för barnens tillsyn och fostran är föräldrarnas.

 

Därför är friheten för föräldrarna att välja skola väsentlig. Det ger nya möjligheter för föräldrar - och barn - att välja den skola som passar dem bäst. Därmed skapas bättre förutsättningar för det viktiga samarbetet mellan hem och skola.

Därför måste föräldrarna ges en centralare ställning då brott som deras barn begått utreds. Föräldrar som deltar i dessa sammanhang kan bättre än andra bidra till att förebygga framtida brottslig verksamhet.

Därför krävs nya, effektiva och tydligare reaktioner på brott av unga personer. Det får i framtiden inte förekomma att tonåringar, efter att ha lämnats vind för våg, kan utvecklas till att bli kriminella.

Därför krävs all skolan ges ett klart ansvar för att förmedla normer och att upprätthålla ordningen. Att överträda viktiga regler för uppträdande måste mötas med en fast reaktion. Om ungdomar begår brott i skolan skall det inte sopas under mattan. Brottsbalken gäller även inom skolans gränser. Det är inte bara ett "busstreck" om en tonårig pojke tänder eld på en jämnårig flickas hår i skola eller när en elev medverkar till allvarlig skadegörelse. Sådana händelser är en polissak.

Motverka mobbning

Därför måste skolan ta ett klart ökat ansvar för att motverka mobbning av elever. Undersökningarna som genomförts tyder på att mellan 10 och 15 procent av eleverna utsätts för mobbning. Inom skolans väggar sker dagligen övergrepp och rena våldshandlingar som kan vara svåra att ens föreställa sig och som gör att problemen med mobbning måste ses som särskilt prioriterade inom både skolpolitiken och kriminalpolitiken. Initiativ från skolledningens sida krävs inte endast för att rädda utsatta elever undan sina plågoandar. Det är även viktigt att kväva sådana översittartendenser hos mobbarna.

 

Det finns rön som visar att de som i högre åldrar påbörjar omfattande kriminell aktivitet inte sällan i unga år ägnat sig åt att mobba andra i skolan. Slutligen är det ett anständighetskrav gentemot föräldrarna att sådan terror stoppas.

 

Föräldrarna är skyldiga att sända sina barn till en skola. Ett minimikrav då är att föräldrarna kan känna tryggheten att deras barn inte far illa. Regeringen föreslår därför i propositionen om ny läroplan för grundskolan skärpta regler och för alla som arbetar i skolan ökad vaksamhet mot mobbning.

 

Det är hög tid att låta föräldrar och skolpersonal ta ökat ansvar för de unga i vårt samhälle. Försummar vi det sviker vi våra barn!

 



 


Sedan f. d justitieminister Gun Hellsvik och skolminister Beatrice Ask skrev artikeln ovan har det skett en stadig upptrappning av ungdomsvåldet t o m att gängbråk med dödlig utgång förekommit bland det som räknas som samhällets toppskikt.

Professor Robert Larzelere, Oklahoma Univ., USA, har i sin forskning funnit att förekomsten av mobbning och våld mellan barn i Sverige har sexfaldigats under de senaste 30 åren.

 

 

 

"Ungdomen måste mötas av fast reaktion"
Ny familjepolitik behövs, säger Beatrice Ask och Gun Hellsvik

Brännpunkt, SvD - 1993-09-05

Pojkar tillåts uppfostras till våldsverkare. Om Skolans kris
Av Bissen Winroth, Newsmill, newsmill.se - 2011-02-28


Ge alla barn en trygg skola-garanti
Av Claes Jenninger, Johan Berntsen, Helén och Frank Sundberg, Göteborgs-Posten, gp.se - 2011-02-07

 

Föräldrarollen har definitivt med samhället att göra
Av Ann Sidbrant, Newsmill, newsmill.se - 2009-08-10


Socialstyrelsen bör ge riktlinjer om regler för tonåringar
Av Carina Höglund, Newsmill, newsmill.se - 2009-08-10


Rödebyfallet - 15-åring ihjälskjuten i Blekinge
En serie artiklar i olika media, 2007-10-06 - 2008-12-28


Ungdomsvåldet i Sverige
En sammanställning av artiklar i olika media 2007-10-06 - 2007-10-15


Ungdomsbrottslighet
En sammanställning av artiklar i olika media, 1998 och 2006-02-25 - - 2007-11-07


Youth violence in Sweden: The Riccardo Campogiani Case

 

A series of articles in The Local, thelocal.se - October 13, 2007 - May 6, 2008

 




Tillbaka till Artiklar