Rättssäkerheten påverkas av begreppsförvirring och skiftande organisation

 

Författare: Francesca Östberg, Eva Wåhlander

 

 

NKMR:s kommentar

Att LVU är ett lotteri är ett faktum som har varit känt av praktiserande jurister

sedan lagens tillkomst.

Att socialarbetarna tvångsomhändertar barn godtyckligt är också sedan länge känt.

Från åtskilliga håll har det rests krav på kompetenshöjning bland socialsekreterarna,

legitimation m m.

LVU som konstruktion torde dock inte kunna reformeras. Den måste utmönstras.

Inom juridiken arbetar man med begreppet "normal standard". Normal standard för en

verksamhet som har funnits så länge som socialtjänsten, är att den skall fungera på ett

tillfredsställande sätt. Klagomålen mot socialtjänstens hantering av barn och deras familjer

och de fällande domarna i Europadomstolen visar att denna verksamhet är ett grovt

avvikande från "normal standard"-begreppet.

 

En undersökning av tvangsanbringelse av børn i Danmark visar att missförhållandena

inom det danske barnevernet är lika grava som inom socialtjänsten.

 

 

 

Beslut i barnavårdsutredningar kan se olika ut beroende på var klienten bor och vilken socialarbetare han eller hon får träffa. Det visar en studie som Socialstyrelsen gjort i sex kommuner.

Det saknas ofta entydiga begrepp och enhetliga procedurer i arbetet. Det väcker frågan om barn och ungdomar får likvärdig och rättssäker behandling.

Läs pressmeddelandet och sammanfattningen.

               17 februari 2000

 

Pressmeddelande nr 6                 2000-02-17

 

 

Skiftande organisation och begreppsförvirring påverkar barns och ungdomars rättssäkerhet

 

Skillnaderna är stora när det gäller hur olika socialarbetare agerar i barnavårdsutredningar. Det visar en studie som Socialstyrelsen genomfört i sex olika kommuner.

 

För klienten innebär detta att besluten kan se helt olika ut beroende på var klienten bor och vilken socialarbetare han eller hon får träffa. Det väcker frågor om barn och ungdomar får likvärdig och rättssäker behandling och vilka möjligheter de har att föra sin talan och påverka skeendet.

 

Varje år utreds många barn och under de senaste åren har det ofta riktats kritik mot utredningarnas bristande kvalitet. Antalet pågående utredningar beräknas ha ökat från 6 600 1993 till 10 000 1997.

 

Socialtjänstens organisation har betydelse för när och om man väljer att gå in med en insats. Socialarbetare i specialiserade organisationer, det vill säga där utredningsarbetet har skiljts ut från det övriga sociala arbetet, börjar i regel utreda på ett tidigare stadium och väljer i högre utsträckning att utreda med tvång, jämfört med dem som arbetar i integrerade organisationer, där samma enhet arbetar med såväl utredning som stödjande och behandlande arbete.

 

I studien, som genomförts av Centrum för utvärdering av socialt arbete vid Socialstyrelsen, har 36 socialarbetare från sex olika verksamheter deltagit. De har fått svara på enkätfrågor i en så kallad vinjettstudie, vilket innebär att de ställts inför ett typfall som presenterats i form av fyra situationer som handlar om en femårig flicka och hennes problematiska hemsituation. Frågorna behandlar socialarbetarnas reaktion, hur de bedömer situationen och hur de skulle agera om situationerna vore verkliga.

 

Studien visar att det ofta saknas entydiga begrepp och enhetliga procedurer i utrednings- och behandlingsarbetet. Gemensamt accepterade standardmoment och procedurer saknas alltså inom detta område – ett av de mest formaliserade områdena inom  socialtjänstens individ- och familjeomsorgsarbete. Uppfattningen om vad som är en förhandsbedömning, utredning och insats skiljer sig åt mellan olika personer. När det gäller förhandsbedömningar/förhandsgranskning visar det sig att socialarbetarna lägger in fler moment i detta än vad som avses i Socialstyrelsens allmänna råd.

 

– Rapportens resultat tyder på att det finns behov av att utveckla en mer gemensam syn på barnavårdsutredningarna och deras syften och att lokalt arbeta fram gemensamma principer och rutiner och kontinuerligt följa upp dem i ett kvalitetsarbete, säger direktör Karin Tengvald på Socialstyrelsen.

 

En sammanfattning av rapporten finns på vår hemsida. Se länk överst i detta dokument.

 

Ytterligare upplysningar: Karin Tengvald, direktör, 08-555 53 247 eller Francesca Östberg, utredare, 08-555 53 171

 

Källa : Socialstyrelsen.

 

 Presschef Merike Palm, 08-555 530 05

 Pressekreterare Peter Andréasson, 08-555 531 88

 Fax till presstjänsten: 08-555 530 91

 

 

Ny rapport om barnavårdsutredningar

 

Barnavårdsutredningar i sex kommuner – en vinjettstudie. Av Francesca Öberg och Eva Wåhlander

 

Anbringelse af børn beror på sagsbehandlerens skøn. Av Tine Egelund & Signe Andrén Thomsen: Tærskler for anbringelser. En vignetundersøgelse om socialforvaltningernes vurderinger i børnesager.

 

Tillbaka till Artiklar