Logga in

Stöd Nkmr

Amount: 

Våra sponsorer

PSYKODYNAMISK METODIK  SAKNAR VETENSKAPLIG GRUND 

 Av Gustaf Hellsing, odont. dr

 

 

Gustaf Hellsing är odontologi doktor och docent och tf professor vid Karolinska Institutet, Stockholm.

Artikeln är tidigare publicerad i Familjebladet 3-4/02.

Den återges här med författarens benägna tillstånd

 

 

 

”Dogmatiska psykologer och terapeuter har i Sverige åtnjutit en ödesdiger tilltro, ofta har deras schematiska tolkningar i förening med deras dubbelroller som hjälpare för den ena parten och anklagare mot den andra legat till grund för flera uppenbara eller sannolika justitiemord.” (Knut Ahnlund, ledamot av Svenska Akademien)

 

Företrädare för den s k psykodynamiska skolan  inom psykologin kan skriva helt ovetenskapliga utlåtanden baserade på så kallade projektiva tester. Denna av svenska barnpsykologer omhuldade metod, Ericametoden, saknar inte bara all vetenskaplig grund. Den är inte ens rationell. Enligt kritikern och psykologiprofessorn Lennart Sjöberg finns praktiskt taget ingen forskning om huruvida Ericametoden är tillförlitlig!  En handbok (A. Danielsson A: "Handbok i Ericametoden", Psykologförlaget 1986) är den enda publicerade litteraturen! Där hänvisas till några elevarbeten vid psykologiska

institutioner -  det  är allt! Denna metod - som är praktiskt taget okänd i utlandet - tillämpas i Sverige vid bedömningar där stora mänskliga värden står på spel. Synnerligen långtgående tolkningar, som endast begränsas av den observerande psykologens ibland nog så morbida fantasi, kan sedan leda till märkliga diagnoser och terapier inte bara beträffande barnet ifråga. Det förefaller som om många psykologer anser sig med hjälp av Ericametoden tvärsäkert kunna avslöja den anklagade förälderns sexuella övergrepp! Enligt uppgift arbetar ca 90 % av Sveriges psykologer enligt den s k psykodynamiska skolan. Har inte vi skattebetalare rätt att kräva att behandlingar skall vara evidensbaserade, det vill säga ha en vetenskapligt bevisad effekt?!

 

Skenobservationerna ersätter bevis 

Uttalandena och skenobservationerna har fungerat som en sorts ersättning för egentliga bevis - och skapat grunden för fleråriga fängelsedomar av många incestanklagade fäder. Edvardsson ("Kritisk utredningsmetodik", Liber utbildning 1996), noterar att den psykodynamiska tolkningstrenden ” erbjuder möjligheter att okritiskt använda vilka tecken som helst för att nå en på förhand bestämd bedömning. Den samverkar ofta med den incestideologiska trenden med föreställningar om hur vanligt det är med incest” och vidare med föreställningar om ”tecken” som indikatorer på övergrepp samt med tankefelet att man kan vända på sannolikheter och gå från tecken till en - och endast en - orsak.

 

Blotta misstanken ger starka reaktioner

Människan tycks ha en genetiskt betingad egenskap att inför blotta misstanken om blodskam reagera så starkt att eftertanke och sunt förnuft helt överges för en egentligen mycket primitiv reaktion. Som exempel på vad det innebär vill jag återge ett exempel ur det verkliga livet på vad misstanke om incest kan innebära. En socialsekreterare remitterade ifrågavarande familj till barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) på Karolinska sjukhuset (KS). Detta innebar tre veckors inläggning på kliniken. Utredningen skulle innebära "psykologobservation" på BUP.

 

Barns lek i sandlådan

Ett citat ur psykologutlåtandet som skickades till tingsrätten visar vad en sådan psykolog kan få ut av att observera ett barns lek i en sandlåda: "Närheten till pappan är starkt uppladdad men också farlig och hon försöker inom sig skapa avstånd och gränser och klara sig själv. Längtan efter trygg närhet med mamman kommer till uttryck och visar på en avsaknad i detta hänseende. Relationsproblematiken med mamman är ett kapitel för sig och inte integrerad som man skulle förvänta sig av en flicka i hennes utvecklingssituation som hjälp i det inre upplevandet av intensiteten kring det som rör pappan och adekvat överbryggande till honom. Alltså saknas för henne den optimala oidipala triaden där dom vuxnas inbördes relation realitetsanknyter! barnets önskningar och möjligheter. Barnens behov av riktad psykiatrisk psykoterapeutisk hjälp föreligger men en stabilisering av realitetssituationen runt dem torde vara angelägnare att tillse i första hand och lämnar också tillskapande av bättre bas i framtida psykoterapeutisk behandling."

 

Obergipligt

Vem begriper något av detta? Knappast psykologen själv och i varje fall inte en normal tingsrättsdomare. Vad menas med att närheten är starkt uppladdad och farlig? Psykologen uppgav själv att hon konstaterat detta efter att ha observerat barnets lek i sandlåda. Så här sa hon i rätten: X ”byggde upp palissader och gränser alltså. Hon försökte stänga av kontaktvägen till den som hon identifierade som pappafiguren.... Anna (fingerat namn) säger att öronvax är kladdigt.”

 

Är starka laddningar alltid farliga och i så fall varför? Eller gäller detta motsatsförhållande bara här och i så fall varför? Enligt min, och många andras, mening är det just genom närhet som trygghet uppstår. Speciellt när det handlar om ett litet barn.

 

Diffusa psykologer

Psykologen är utomordentligt diffus i sitt uttryckssätt. Varför längtar Anna efter trygg närhet till mamman (pappan nämns inte) och hur kommer ”detta till uttryck”? Hur visar hon avsaknad ”i detta hänseende”? Kan det inte bero på någon brist hos modern? Genom att lägga tät verbal dimma tror kanske psykologen att hon skall imponera på den okunnige eller genom att göra texten grumlig och därigenom olidligt tråkig, få läsaren att storkna. Om läsaren t ex är åklagare eller tingsrättsdomare kan detta leda till nog så ödesdigra konsekvenser för den åtalade.

 

Försvarets advokat frågade psykologen om det finns någon grund i vetenskap och beprövad erfarenhet i det hon gör. Svaret blev ordagrant: ”Ja, det gör det absolut. Det här är en psykologisk metod som jag fått skolning på och där man sammantar barnets uttryck.”

    -”Och vad har du för grund för att det hon då visar i den här leken eller tecknen har nån relevans i vetenskap och beprövad erfarenhet.”

    -”Det har jag utifrån dom metodutvecklingar som har gjorts här på den här psykologiska praxisen och den syn man har.”

    -”OK. Då skall du få hela lunchen på dig att ta fram dom vetenskapliga beläggen och så skall jag ställa den frågan klockan ett igen (naturligtvis var hon oförmögen att ge sådana referenser efter lunch, min anmärkning). Så till nästa fråga.”

-”Det står det så här att närheten till pappa är uppladdad men också farlig där hon inom sig försöker skapa avstånd och gränser och klara sig själv. Och då sa du att den här farligheten hade kommit till uttryck i lek. I vilken lek?”

    -”I sandlådelek.”

    -”Hur uttryckte hon den farligheten då?”

    -”Nu ska jag leta här (Intensivt prasslande i papper i över en minut). Eh... en detalj där... var när hon byggde upp palissader och gränser alltså. Hon försökte stänga av kontaktvägen till den som hon identifierade som pappafiguren....”

    -”Palissader..”

    -”Palissader och bommar. Staket...”

    -”Alltså ni har ett lekmaterial då...”

    -”Ericamaterialet.”

-”Ericamaterialet... Jag kanske är tjatig här men jag ställer bara frågan. Du behöver inte besvara den nu, men det här ericamaterialet, vad finns det för grund för att det har någon relevans i vetenskap och beprövad erfarenhet?”

    -”Det här kan ju aldrig vara nåt bevismaterial på nånting om det är det advokaten frågar efter. Det här är ju någonting. Barnet representerar sin inre upplevelse av vad den är med om.”

    -”Hur vet man det?”

    -”Ja, det är den vetenskapliga teoribildningen bakom det hela.”

    -”Ja, teorien. Om ett barn sitter i leklådan och bygger staket eller vad det nu kan vara, då måste det väl vara nån som observerar det här och tolkar vad det betyder, eller hur?”

    -”Alldeles riktigt.”

    -”Vem har gjort den tolkningen i det här fallet då. Att det handlar om farlighet?”

    -”Det barnet då förmedlar. Att det finns en farlighet i det hela.”

    -”Ja, men min fråga var vem har gjort den tolkningen i det här fallet?”

    -”Ja, det är jag, förstås. Eftersom det är jag som sitter där med henne.”

    -”Jaha. Sen sa du också att hon hade även visat i lek en besudlande nedsmutsning, om det var rätt uttryckt från min sida. Hur visade hon den besudlande nedsmutsningen då?”

    -”Då måste jag gå och leta i råmaterialet runt det hela. (Åter mycket lång prasselpaus, mer än två min).... Kanske jag skulle gå till råmaterialet. Det är ju beskrivningar i själva texten... Exempel finns när hon pratar om öronvax är kladdigt...”

    -”Vad sa du? Att öronvax är kladdigt?

    -”Öronvax som är kladdigt, fula gröna färger, pappas bil luktar äckligt, jag kräktes, hon kletar ner sig själv med ritkol...”

    -”Ritkol?”

    -”Ja, ritkol. Anna är en väldigt prydlig flicka, normalt sett.”

 

Terminologin avgör slutsatsen

Den sekteristiska terminologien visar främst hur litet psykologen bekymrar sig om vad som händer i den kliniska situationen rakt framför hennes ögon. Med hjälp av diffus termonologi och diffusa system av ”slutledningsprocedurer” kan man få vilka triviala fakta som helst till att bevisa vilka slutsatser som helst och då ge dem sken av att vara avancerade vetenskapliga resultat. Det är alltså fråga om en komplicerad och svåravslöjad teknik att koka soppa på en spik. Syftet med den citerade texten var att bilda grundval för ett brottmål. Det vill säga att åstadkomma en fällande dom i fullt medvetande om att reella indikatorer saknas på att den utpekade skulle vara skyldig.

 

Märkligt är också att psykologen inte behöver dokumentera vad i sandlådeleken som orsakat hennes tolkning. Videofilmning borde vara obligatorisk.

 

Överläkaren på BUP, KS har psykoanalytisk inriktning vilket innebär att han rör sig med lika diffusa uttryck. Så här kunde han skriva om fadern: "I de akuta konfliktsituationerna föräldrarna emellan präglas situationen av Xs blandade inställning av överlägsen reducerande hållning och retirerande kraftlöshet. Vem begriper vad han menar med uttrycken ”överlägset reducerande hållning” och ”retirerande kraftlöshet”?

 

      Det största hindret mot att skydda sig mot godtycket ligger kanske i att varken experterna eller allmänbefolkningen är angelägna om att förändra situationen. Kan det vara så att det ger en slags tillfredsställelse att förfölja personer som råkat utpekas som nutidens häxor? Experterna utökar därutöver både prestige och inkomster.     

 

Visst förekommer övergrepp

 Jag förnekar inte att sexuella övergrepp mot barn förekommer. Vad kan då göras för att minska antalet missbrukade barn? Många effektiva åtgärder ligger i öppen dager. Den överväldigande majoriteten av pedofila personer hyser en stark motivation att botas. I generationer har det varit bekant att psykodynamisk terapi inte kan hjälpa dem. Däremot är det väl belagt att kognitiv beteendeterapi (KBT) är effektiv; den enda hittills kända behandlingen med någon effekt.

 

En effektiv lösning kunde vara att KBT kliniker inrättas över hela landet. Dessa får inte göra anmälningar. Lika stora resurser som idag läggs ned på att få verkliga och inbillade pedofiler i fängelse borde läggas ned på att sprida kännedom om att effektiv behandling kan erhållas. En pedofil man som ännu inte har begått något brott, och som söker hjälp vid en psykiatrisk klinik, behandlas i dag nästan som ohyra. Han vägras beteendeterapi och ges psykodynamisk terapi.

 

I nutida rättsfall tenderar både domstolar och kliniker att se bevis för skuld, vare sig den åtalade är lugn eller upprörd under rättegången. Bevis antas också föreligga, vare sig ett barn under den gynekologiska undersökningen varit bråkigt eller fogligt.

 

I England och Norge har insikten vaknat att man inte längre kan tillåta inkompetenta psykologer-psykiater-terapeuter att vilseleda domstolar till att döma män till fängelse på grund av falska sexbeskyllningar. Nu har också Hollands hälsovårdsminister efter fall av falska incestanklagelser begärt att få detta utrett. När skall opinionen i Sverige vakna på allvar?

 

 

Adele Johansen vs Norway: A mother fighting for her child

By Lennart Sjöberg

 

Kritisk utredningsmetodik

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter