Stöd Nkmr

Amount: 

Våra sponsorer

Granska socialsekreterarna!

Av "Jenny"

 


Artikeln är tidigare publicerad som insändare i Expressen, "TV i går", den 28 januari 1999, dagen efter SvT-dokumentären om hur en socialsekreterare i Stockholm och hennes chef med välvilligt bistånd av förlossningspersonal och olika läkare beslagtar Christina Ekmans nyfödda son och därefter splittrar deras familj.

 

 

 

Såg dokumentären "Att ta ett barn". Det väckte många känslor hos mig och jag måste ställa frågan:  Hur kan vi acceptera  att  det  här händer 1999?

Att en stackars mor, utan några som helst bevis, blir berövad sitt barn på BB på grund av att någon socialsekreterare har gjort bedömningen att hon inte är lämplig, eftersom de antar att hon tar droger och att hon inte har någonstans att bo.  

 

Förmodligen så beror det på att hon vägrar ratta in sin i ledet, kanske är det hon som är minst tokig eftersom hon vågar gå emot socialens uppsatta regler.

 

Att sedan socialsekreteraren sitter och använder en massa svordomar i tv och dessutom uppenbart ljuger om att de inte visste om att barnet skulle tvångsomhändertas utan mammans vetskap med ord som "… fan, barnet kan ju vara döfött, sånt händer...", gör att jag mister allt för­troende för den sociala verksam­heten.

Det kan inte va­ra en slump att folk vägrar gå och söka hjälp hos so­ciala instanser när man träffar på sådana omänskliga människor som saknar all empati for de drabbade.

 

Barnet togs ifrån modern som tvångsomhändertogs till sluten avdelning på psyket. Pappan som hade jobb och levde ihop med mamman fick aldrig självklart ta hand om bar­net, utan ha sitt eget barn på prov på ett hem. Ett villkor var att han skulle hålla sig ifrån modern till barnet.

 

Där går hon bostadslös och fråntagen babyn på lösa grunder och hennes kille som hon levde ihop med vågar inte ta kontakt, rädd för att mista vårdnaden om barnet.

 

Min fråga är: Är det socialens uppgift att splittra en familj och låta en nyförlöst kvinna släpas upp till psyket för att hon inte rättar in sig i ledet?

 

Nej, fy sjutton, en granskning av socialse­kreterarna vore på plats. Jag trodde att de fanns till för att hjälpa! Och kom nu inte och säg att ni hänvisar till sekretessen, för bakom den kan ni inte gömma er hur länge som helst, utan en utredning vore på sin plats så att man kan plocka bort dem som är klart olämpliga - och det är man nar man sitter och svär i tv och far med osanning.

 

Det är dags alt vi börjar reagera! Så här får människor inte behandlas i Sverige 1999.

 

 

Fallet Christina Ekman - "Att ta ett barn"

 

 

Tillbaka till Artiklar

 

 

Realtime website traffic tracker, online visitor stats and hit counter