Till minne av Bernt Hörnell

Av Sven-Erik Berg, Morfar, Nordmaling

Sven-Erik Berg har i flera år kritiserat det svenska systemet för tvångsomhändertagande av barn (LVU) och den förföljelse som barnets föräldrar och släkt utsätts för av enskilda sociala tjänstemän - med politikernas och andra myndigheters stöd och välvilja. Docent Bo Edvardsson kallar det för "förföljande strategier".

Sven-Erik Berg är inte bara en "tyckare". Han har egna erfarenheter av den enorma psykiska pressen som den enskilda utsätts för i samband med att barn tvångsomhändertas och fosterhemsplaceras av socialtjänsten. Hans barnbarn blev tvångsomhändertaget och placerat i fosterhem.
Läs Tinafallet där Sven-Erik Berg berättar om familjens kamp för barnets rätt till sin egen familj och släkt. Kampen var lång och grym. Sven-Erik Berg och hans fru, Ingrid, demonstrerade utanför socialkontoret. Socialarbetarna polisanmälde dem för förtal. Familjen Berg polisanmälde socialarbetarna för tjänstefel. Polis och åklagare utredde aldrig socialtjänstens brott. Sven-Erik Berg dömdes att betala skadestånd till socialarbetarna som hade konfiskerat hans barnbarn och lämnat henne som försörjningsobjekt åt skrupelfria fosterföräldrar.
Men han kämpade vidare - och vann. Barnet återlämnades till sin släkt.

Familjen Berg var dock starka. De har pliktat med sin hälsa men inte med sina liv -hjärtinfarkt, stroke eller självmord - som så många andra som har kämpat för att skydda sina familjer mot socialtjänsten har fått göra.

Runan till minne av Bernt Hörnell publiceras här med författarens benägna tillstånd.

Tidigt på morgonen 21 juni avled Bernt Hörnell vid 61 års ålder. Hjärtat orkade inte längre. De sociala myndigheterna har nu ytterligare ett liv på sitt samvete.

De senaste cirka två åren har familjen varit utsatt för något som utan vidare kan klassas som en ren häxjakt från de sociala myndigheternas sida. En i alla avseenden skötsam familj råkade i klorna på tjänstemän som av allt att döma aldrig läst, alternativt läst men inte förstått texten i Socialtjänstlagen. Undanhållande av handlingar/fakta, påhittade "bevis" samt en stor portion subjektivt tyckande, gjorde det möjligt att hålla familjens minderåriga flicka separerad från mamman och pappan under åtskilliga månaders tid.

Behandlingen till trots visade familjen med Bernt i spetsen berömvärt tålamod och lugn – utåt. Vi som kände familjen, kunde notera hur illa familjemedlemmarna for och befarade att det hela skulle sluta på sätt som nu skett.

Det är lätt att se sambandet mellan myndigheternas brutala behandling av familjen och Bernts tragiska bortgång. Samtidigt tvingas vi konstatera att tjänstemän och politiker som styrt händelseutvecklingen även fortsättningsvis avlönas/arvoderas av skattebetalarna i Örnsköldsviks kommun.

En inte allt för vågad gissning är, att de påstår sig agera "för barnets bästa".

Socialas agerande skördar liv!

Av Sven-Erik Berg

Örnsköldsviksfallet. Anonymt brev slog familjens liv i spillror
En serie artiklar i Örnsköldsviks Allehanda

Stora brister i utredningar om barn som far illa
Av Ruby Harrold-Claesson

Tillbaka till "Till Minne"

Tillbaka till Artiklar

Tillbaka till Huvudsidan