Socialministerns svar
|
Den 5 januari 1999 kom socialministerns svar till makarna Berg. |
REGERINGSKANSLIET
1998-12-14 S98/6910/STSocialdepartementet
Socialministern
Ingrid och Sven-Erik Berg
Kungsvägen 81
914 32 NORDMALING
Bästa Ingrid och Sven-Erik!
Tack för ert brev som ni skriver för att fästa min uppmärksamhet på förhållanden inom socialtjänsten som ni inte är nöjda med. Det är bra att ni engagerar er och pekar på det ni anser vara missförhållanden.
I brevet nämner ni siffror om omfattningen av familjehemsvården som jag måste korrigera eftersom en diskussion bör föras utifrån ett korrekt underlag. Det är Socialstyrelsen som redovisar statistiken för socialtjänstens olika insatser när det gäller barn och ungdomar. Ett bra jämförelsemått är att använda siffrorna för vård som pågår den 31 december varje år. Av dessa framgår att den 31 december 1997 var 8 135 barn placerade i familjehem. 1728 barn hade placerats i familjehem under år 1997. En del barn vistas mycket kort tid i familjehem medan andra barn lever i familjehem under hela sin uppväxttid.
Socialstyrelsen hade under åren 1993-95 ett regeringsuppdrag som syftade till att utveckla och förstärka familjehemsvården. Bakgrunden till uppdraget var den kritik som riktats mot socialtjänsten bl.a. när det gäller uppföljning av arbetet med barn och stöd till familjehemmen. Detta arbete har, enligt rapporter från flera länsstyrelser, resulterat i att kvaliteten i socialtjänstens arbete med barn har förbättrats under de allra senaste åren. Det finns dock behov av fortsatt utvecklingsarbete inom detta område.
I rapporten Ovisshetens barn som Socialstyrelsen gav ut i mars 1995 redovisas information om placeringstidens längd. Där framgår att de allra flesta placeringar upphör inom relativt kort tid - tre år för de äldre barnen och två är för de allra minsta. Samtidigt ökar, enligt rapporten, sannolikheten för att barnet blir kvar i familjehemmet om det inte återförenats med sin familj inom de första åren.
Socialtjänstlagen ändrades från den 1 januari 1998 i syfte att förbättra arbetet med barn inom socialtjänsten. Socialstyrelsen och länsstyrelserna följer upp hur lagändringen påverkar arbetet med barn och lämnar varje år rapporter till regeringen.
Frågor om barn i familjehem har också uppmärksammats i olika rapporter och utredningar under senare år. Det är angeläget att arbetet med dessa barn ständigt utvecklas och förbättras. I propositionen 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige gör regeringen bedömningen att barns behov av kontinuitet och kontakt med sin familj vid långvarig familjehemsvård bör utredas vidare. Regeringen kommer därför i början av nästa år att utse en särskild utredare som skall ha till uppgift att bl.a. se över barnperspektivet i LVU och undersöka möjligheterna att med utgångspunkt i barnets behov av kontinuitet och kontakt med sitt ursprung utveckla en modell för långvariga familjehemsplaceringar.
Med vänlig hälsning
Lars Enqvist
NKMR's kommentar:
Fjärde stycket:
Socialministerns uppgifter i fjärde stycket bekräftar att socialtjänsten inte planerade någon hemflyttning för makarna Bergs barnbarn.Femte stycket:
Det förtjänar påpekas att samtliga socialsekreterare förnekar socialministerns uppgifter i femte stycket att " sannolikheten för att barnet blir kvar i familjehemmet om det inte återförenats med sin familj inom de första åren".Ytterligare faktorer som ökar sannolikheten att omhändertagna barn blir kvar i familjehem är dels att socialsekreterarna lovar sina uppdragstagare i familjehemmen att de får ha barnen till vuxen ålder och dels att såväl socialsekreterarna som familjehemsföräldrarna i åtskilliga fall medvetet saboterar barnens umgänge med sina föräldrar och andra släktingar.
OBS!
Lars Enqvist har överhuvudtaget inte berört själva huvudfrågan i makarna Bergs brev, dvs att socialarbetarna missbrukar sin makt och misshandlar andras barn.
Powered by AIS