Hon användes som "hatobjekt" av läraren:

- När jag kom hem var jag knäckt!

Artikeln är tidigare publicerad i Gaudeamus nr 12. 1975-11-28.

Den publiceras här eftersom de som är - eller har varit - utsatta för socialsekreterarnas, socialnämndernas och förvaltningsdomstolarnas hantering av tvångsomhändertagande och fosterhemsplacering av deras barn kanske känner igen myndigheternas taktik från beskrivningarna i artikeln.

När jag kom hem från skolan var jag knäckt. Jag satt vid köksbordet och bara stirrade när min son kom hem. Jag kände att jag aldrig skulle kunna gå tillbaka till skolan mer.

- Vuxengymnasium med dyra studielån. Grundkursen avklarad med nya lån och deltidsjobb. Allt var bortkastat. Jag var helt slut...

Det är Gun Hamberg, elev vid Socialhögskolan, som berättar hur hon kände det efter en psykologilektion där hon använts som "hatobjekt" för att bygga upp motsättningar inom gruppen. Därigenom skulle ett gynnsamt klimat skapas för någon form av "gruppdynamik". Detta vill psykologilärarna Ann Helleday och Patricia Rosén beteckna som en form av lämplig pedagogisk förnyelse. Men är det egentligen inte bara en systematisk mobbing av oliktänkande?

.

"Magisk cirkel"

Gun Hamberg berättar vidare:

- I en annan grupp fick eleverna sitta i "en magisk cirkel" och stirra på varandra i några timmar. Samtidigt yrde läraren, för att piska upp stämningen, runt i salen och frågade "vad känner du nu?" och liknande.

- Mobbingen är inte spontan utan inslag i en sorts strategi från vissa lärares sida. Den är överlagd och inte någon stundens ingivelse.

De flesta elever som haft liknande upplevelser törs inte protestera offentligt på grund av det sociala trycket eller rädsla för repressalier - man tiger och lider.

.

"Ge ett hett budskap"

I den JK-anmälan som tre elever gjort berättas om eleven B:s första upplevelse av delstudiekursen i socialpsykologi: Läraren brukar "öppna" med att säga till eleven: ''Fy fan vad jag tycker illa om dig!" Detta framhålls som ett bevis på strävan att vara "sann" och att "ge ett helt budskap" från lärarens sida.

Läraren började med att omtala att den, som fann det obehagligt att vara med i samtalsgruppen kunde slippa. Men det framfördes på sådant sätt att den som vågat dra sig ur, skulle känt sig ställd utanför all gemenskap med kamratgruppen - frivilligheten kan således diskuteras. ^:

Den första gruppsittningen började med att läraren riktade en attack mot en ung kille som ju längre han pinades, började stamma alltmer.

B tyckte synd om honom och bestämde sig för att gå in och ta över mobbingen på sig själv. Hon ville rädda killen och trodde sig om att kunna klara det. Hon visste redan att det hela bara var fråga om ren strategi från lärarens sida.

Tyvärr gick hon inte i land med det utan drabbades själv och blev verkligt svårt mobbad. Gruppen tog emellertid parti för henne och uppfattningen var att läraren dagen därpå skulle få stå till svars för det skedda.

Ännu intensivare mobbing

Så kommer B till den nya lektionen.

Men istället för att rannsaka sig själv inför kritiken från en del av gruppens medlemmar blir läran ännu aggressivare och fortsatte med en skoningslös, våldsam mobbing av B.

B upplever ett sorts dubbelt svek, för läraren får på något obegriplig sätt gruppen med sig - får dem att acceptera mobbingen som ett normalt inslag i undervisningssituationen.

Utvecklande dynamik

Denna "gruppdynamik med utrymme för egna initiativ", vilket är de ansvariga lärarnas förskönande omskrivning, påstås utgöra ett led i det pedagogiska utvecklingsarbetet Det pedagogiska värdet förefaller dock tvivelaktigt.

Flera elever har klagat på att man överhuvudtaget inte far någon som helst undervisning i vedertagen mening. Mellan utbrotten av våldsam aktivitet förhåller sig lärarna nämligen passiva och ansvaret läggs helt på eleverna.

No comments

Vad lärarna Ann Helleday och Patricia Rosén har för intentioner med "gruppdynamik" eller vad det nu skall kallas är omöjligt att få något grepp om. Alla skriftliga redogörelser för målsättning, tänkt genomförande och eventuella teorier som det hela baserar sig på är så vaga och luddigt skrivna att de kan motivera i stort sett vad som helst. Då både Ann Helleday och Patricia Rosén avböjt att kommentera den framförda kritiken får den alltså till svidare stå oemotsagd.

Justitiekanslerns beslut

Tvivelaktig doktorsavhandling blev obligatorisk litteratur i den kritiserade psykologin
Artikel i studenttidningen Gaudeamus

"... systematisk marxistisk mobbning av oliktänkande"
Gaudeamus nr 12. 1975-11-28

Jag kom hem knäckt från sensitivitetsträningen...
Av Anders Bendroth

Röda fanor
Nyhetsartikel i DN

Tillbaka till Röd sopis: Klagomål mot socionomutbildningen under 1970-talet


Tillbaka till Artiklar