Fosterbarn dog i trafikolycka

Siv Westerbergs Juridiska Byrå AB

Jur. kand. Siv Westerberg

Adress: Skårsgatan 45, 412 69 Göteborg, tel. 031/40 29 88

Fax 031/40 66 83

All slags juridisk service, men företrädesvis:

Juridisk service till personer som felbehandlats av 1äkare eller på sjukvårdsinrättningar. Juridisk service i tvister med Försäkringskassan. Skadeståndsärenden. Familjerätt: Äktenskapsförord, skilsmässor, vårdnadsärenden, testamenten. invandrarrätt.

LAGA ARVODEN JO

Riksdagens Ombudsman

Box 16 326

103 26 Stockholm

JO-anmälan med begäran att JO tager initiativ till att allmänt åtal väckes mot ett par fosterföräldrar i Skåne för grovt vållande till annans död och grovt vållande till kroppsskada.

Jag bifogar en artikel ur Svenska Dagbladet för den 5 november 2006 med rubriken "Fem omkom i helgtrafiken". I artikeln har jag gjort understrykningar med rött.

Av artikeln framgår att de fyra tonåringar som omkom i en trafikolycka respektive en 13-årig pojke som skadades kom från ett fosterhem. Endast en av de omkomna synes ha varit i körkortsåldern, nämligen den 19-åriga flickan som omkom. En 19-åring kan rimligen inte ha den mycket stora erfarenhet av bilkörning som krävs för att manövrera en bil i mycket halt väglag. Därtill kommer att även synnerligen erfarna bilförare kan ha stora problem och löper stora risker när det är mycket halt väglag.

Av artikeln framgår vidare att de i bilkraschen så tragiskt omkomna och skadade ungdomarna bodde i ett s.k. familjehem, d.v.s. det som i dagligt tal kallas för fosterhem. De två omkomna flickorna var döttrar till de fosterföräldrar som drev det här fosterhemmet.

Fosterföräldrar uppbär enormt höga ersättningar för fosterbarnsvården, vilket tyvärr har attraherat en hel del ytterligt olämpliga personer att starta fosterhem. I artikeln uppges att de här ungdomarna var "på väg för att handla vid 20-tiden på kvällen". Fredagskvällen då de omkom var ju något som närmast får kallas helgdagsafton eftersom lördagen den 4 november ju var helgdag.

Med de enorma penningsummor som Socialmyndigheten utbetalar för fosterbarnsvård så är det ju ändå enligt min mening ett minimikrav att fosterföräldrar med 5 tonåringar i huset ser till att det inför en storhelg finns mat i huset. Att skicka iväg ett antal tonåringar i en bil i mörker och halka för att handla på fredagskvällen tyder på ett fullständigt enormt dåligt omdöme. Den 19-åriga flickan var ju myndig men man kan väl alltid gissa att bilen tillhörde fosterföräldrarna. Det är ju inte särskilt vanligt att 19-åringar äger en minibuss. Däremot så är det väl troligt att med 5 tonåringar i huset så har fosterföräldrarna inköpt en minibuss men det kan man ju bara gissa om i avvaktan på utredningen. I det läget borde givetvis fosterföräldrarna ha nekat att låna ut sin minibuss till 19-åringen, om nu 19-åringen, som ju var myndig, krävde att få låna denna minibuss för att åka och handla. Vad beträffar de övriga omkomna tonåringarna och den skadade 13-åriga pojken så hade fosterföräldrarna tveklöst ett vårdnadsansvar för dem. Det måste betraktas som mycket grov vårdslöshet i utövande av detta vårdnadsansvar att tillåta dessa tonåringar att åka ut för att handla i mycket halt väglag i en minibuss körd av en tonåring. Om de absolut måste handla borde givetvis någon av fosterföräldrarna åkt och handlat och riskerat sitt eget liv i stället för att riskera livet och hälsan på de tonåringar som de har vårdnadsansvar för.

I det läget hemställer jag att JO tager initiativet till att de bägge fosterföräldrarna åtalas beträffande den 17-åriga flickan och de 14- och 17-åriga avlidna pojkarna för grovt vållande till annans död och vad beträffar den 13-åriga pojken som skadades åtalas för grovt vållande till kroppsskada.

Om vi nu föreställer oss att det var ett par föräldrar, d.v.s. biologiska föräldrar, som hade släppt ut sina tonåringar på detta vårdslösa sätt och dessa tonåringar hade skadats eller avlidit så är jag tämligen säker på att Socialmyndigheten omedelbart skulle ha inlett en utredning om dessa föräldrar var lämpliga som vårdnadshavare för de överlevande av sina barn.

Jag har i min verksamhet upplevt att Socialmyndigheten i ett fall agerande på följande sätt. Det handlade om en ensamstående mamma med två barn i förskoleåldern. Hon bodde i en modern hyreslägenhet och en dag gick en platta på spisen sönder och det fanns viss risk för att om man gick i närheten av den plattan så kunde man få en elektrisk stöt. Hon tog omedelbart kontakt med vice värden i huset och bad honom komma och se till att spisen reparerades. Det dröjde emellertid cirka en halv dag innan vice värden kom. Inget hade emellertid hänt och barnen hade inte varit i närheten av plattan. Socialmyndigheten menade att hon hade varit försumlig i sin vårdnad när hon lät det gå en halv dag (något som ju inte var hennes eget fel utan vice värdens). Ytterligare en händelse inträffade. Mamman stod i duschen och under tiden hade pojkarna klättrat upp i ett öppet fönster och satt där. Några grannar observerade dem emellertid och slog larm och ingenting hände. Mamman tog bort pojkarna från fönstret och stängde fönstret. Alltså inget barn hade skadats vid de här bägge tillfällena. Dessa bägge händelser gjorde emellertid att Socialmyndigheten beslöt om LVU och hon blev fråntagen sina pojkar och återfick dem aldrig!

Jag hemställer även att JO tager initiativ till att tillse att dessa fosterföräldrar aldrig mer får ha fosterbarn i sitt hem, då de ju är uppenbart olämpliga.

Jag hemställer även att JO tager initiativ till att de socialsekreterare som gjort en så bristfällig utredning att de inte förstått att det handlar om omdömeslösa och vårdslösa fosterföräldrar och placerat barn hos dessa personer åtalas för tjänstefel.

Jag emotser skriftligt besked att JO emottagit denna anmälan samt besked om under vilken rubrik den diarieförts och diarienumret och besked om vilka åtgärder min anmälan föranleder från JO:s sida.

Göteborg den 6 november 2006

Siv Westerberg

Jur.kand., med.lic.

Artiklar

Tillbaka till Justitieombudsmannen