Det går
inte att förutspå vem som ska göra sitt barn illa
Av Susanna Svensson, jurist och journalist
|
Susanna Svensson är journalist och jurist. Hon
är sedan många år djupt engagerad i samhällsfrågor och hörs ofta i Ring P1
och Klarspråk. Inlägget är tidigare publicerad i Nerikes
Allehanda den 10 maj 2002. Det återges här med författarens benägna
tillstånd. |
Den 2/5 tog Kalla Fakta upp hur ett barn tvångsomhändertagits p.g.a. att
ett utredningshem där mamman bodde ansåg att hon inte hade tillräcklig
ögonkontakt med sitt barn. Mamman var dock placerad där eftersom att hon
saknade bostad.
Vad grundar sig detta ställningstagande på? Varför är bristande ögonkontakt
ett LVU skäl? Görs någon kontroll på om fosterföräldrarna har en bättre
ögonkontakt? Hur gör socialtjänsten med synskadade och skelögda mammor, ska
deras barn omhändertas?
Det finns dock en hel del frågor kvar efter detta program. I Stockholm har
ju som bekant en stor del av socialtjänstens verksamhet lagts ut på
entreprenad. Utredningshemmet som kom med förslag om omhändertagande, hur
mycket tjänade det ekonomiskt på ett fortsatt omhändertagande? Var det kommunen
eller detta utredningshem som förmedlade familjehemmet? Om det var ett privat
företag som förmedlade familjehemmet hur mycket tjänade det i så fall på
placeringen?
Ovannämnda är frågor som i högsta grad är aktuella for varje skattebetalare
att få svar på.
Allehandas TV recensent Ingalill Helland anar dock att det finns
allvarligare missförhållanden som ligger till grund for omhändertagandet.
Undertecknad har dock tagit del av ett stort antal LVU utredningar och jag kan
med gott samvete skriva under på att sådana här diffusa LVU skäl tyvärr inte är
ovanliga.
Visserligen anser även jag att barnet som matades med medicin till döds
borde ha omhändertagits, men problemet är att det är omöjligt att förutse
sådana händelser och ett samhälle som tror att det är möjligt att förutse vad
som kommer att hända i framtiden och ger sina tjänstemän makt att ingripa med
tvångsåtgärder med spådomar som grund, far leva med att många medborgare blir
kränkta av myndigheter.
Nej det enda vettiga är att avskaffa spådomsformuleringen i LVU "eller
något annat förhållande i hemmet osv." och inse att det är omöjligt att på
ett rättssäkert sätt arbeta förebyggande genom att försöka sia om vilka
föräldrar som kanske kommer att göra sina barn illa.
Det är en sak att omhänderta i bevisade fall där barn har blivit
vanvårdade, misshandlade och utnyttjade och något helt annat att omhänderta ett
barn p.g.a. spådomar grundade på kvasivetenskapliga teorier.
Ska kunskaper i spådomskonst vara en merit vid anställnning av utredare inom
socialtjänsten?
Alvorlige grunner til
omsorgsovertagelse?
av Marianne Haslev Skånland