BARA ETT GLAS MJÖLK !!!
Av Ulla Wall-Johansen, fd socionom
|
|
Detta
är berättelsen om hur ett glas mjölk kan förändra livet för en familj med nu 5
barn, ett barn föddes efter "katastrofen".
Vi
behöver insyn i hur våra förvaltningslagar fungerar då prestigedjävulen tagit
sin plats i Socialnämnder och i våra Förvaltningsdomstolar och hos utredare i
LVU mål.
Ingen
opartisk medicinsk utredning har beviljats familjen jfr. fallet med Osmo Vallo.
Kan Pressen / Radion / TV:n hjälpa till ?
Med
hopp om att Ni orkar sätta Er in vad jag försökt visa sedan maj -96, då jag
fick kännedom om ärendet hos Socialförvaltningen, sänder jag en avkortad
version av hela ärendet. Då jag kom in i ärendet hade det avdömts hela vägen i
våra Förvaltningsdomstolar.
Jag
blev insatt i ärendet av familjen och kyrkan, som inte såg sig någon annan råd än att rådfråga skolkuratorn.
Summering:
Följande
händelser har drabbat hela familjen mycket hårt såväl fysiskt, psykiskt. socialt och ekonomiskt.
Sonen
Roland, brodern Timmy och en kusin insjuknade i maj 1994, sedan de druckit
opastöriserad mjölk. Brodern och kusinen tillfrisknade men Roland blev
kvar med glukosdropp. Roland drabbades av septisk chock..
Roland fick nu andningsstillestånd och hjärtstillestånd. När den septiska
chocken var behandlad och hjärtstilleståndet hävts hade Roland fått en grav
hjärnskada.
Socialen
tvångsomhändertog nio månader senare familjens samtliga, fyra barn. De
hämtades med polis nattetid under sådana former som väcker otäcka
associationer. Sofia vädjade till tvångsomhändertagarna om att, om man
misstänkte henne, så skulle man skona barnen och i så fall tvångsomhändertaga
henne. Någon pardon gavs emellertid inte. En av socialsekreterarna sa i
vittnens närvaro att Sofia (modern) skulle mista alla sina barn. Tre av barnen
lämnades dock åter 14 dagar senare och är kvar i hemmet sedan dess.
När
Adam (f 24/10-95) var 10 timmar gammal omhändertogs han när hon ammade
honom. Motivet var, att eftersom man hade tagit Roland så skulle man också ta
Adam. Tvånget mot Roland hade då inte vunnit laga kraft. Läkaren, som gjort
anmälan om misstänkt barnmisshandel och som inte har sin arbetsplats på BB, var
närvarande som åskådare i bakgrunden när Adam miste sin mor.
Redan under Rolands sjukdom hade Sofia kontaktat Psykiatriska kliniken för att
få stödsamtal och lugnande medel. Detta därför att hon inte ville att Roland
skulle stressas av hennes förtvivlan och därför att hon inte ville vara en
belastning för den personal som vårdade Roland. Denna omständighet har sedan
använts mot henne av Socialnämnden och Socialstyrelsens s.k. expert. soc.sekr.
begärde nu av Psykiatriska kliniken att Sofia skulle
behandlas med psykoterapi av sådan art att Sofia insåg sig vara skyldig. Hon
borde inte heller få medicin eftersom soc.sekr. ansåg att medicin kunde stärka Sofia i hennes förnekande
av att ha skadat Roland.
Under
de förvaltningsrättegångar som följde i olika instanser, var anmälande läkaren
expertvittne trots att han beslutat om att Roland skulle undandragas
livsuppehållande vård. Dessutom hade läkaren anledning att hysa agg till Sofia
som givit offentlighet åt hans förakt för Rolands rätt att leva.
Förvaltningsrätten
nekade Sofia och därmed även Roland en medicinsk utredning om hur
Rolands skada verkligen hade uppstått. Ingen medicinsk utredning har förekommit
i Förvaltningsrätterna trots att det begärts av Sofias advokater för att på
något sätt rentvå Sofia och därigenom få barnen tillbaka till hemmet.
Länsrätten
införskaffade inledningsvis bara ett yttrande från Socialstyrelsen om
huruvida Sofia kunde vara ett s.k. Münchhaussen by proxy-ärende. Dvs
en mycket grav anklagelse mot modern att hon skulle ha skadat sitt barn.
Intygslämnande
läkare hos socialstyrelsen har aldrig träffat Sofia. Ärendet är nu avskrivet
hos Socialstyrelsen. Läkare får tydligen skriva läkarutlåtande på
personer man ej träffat.
Adams
förlust, när han föddes, av sin familj har helt grundats på den omständigheten
att eftersom Roland fråntagits sin familj, så skall också Adam göra det. Fadern,
Johan som inte ens är misstänkt, har även han vägrats att
vårda såväl Roland som Adam.
Såväl
Rolands som Adams förlust av sin familj har vunnit laga kraft genom att Regeringsrätten
beslutat om att inte bevilja prövningstillstånd. Tre försök till resning för
vardera pojkarna har nekats av Regeringsrätten trots
att alla fynd som kan tala emot läkarens och socialens uppfattning, förelagts
Regeringsrätten. Familjen ser en annan sanning än den som socialen bygger sina
antaganden på.
En
märklig omständighet är att, trots att just LVU-mål torde vara de svåraste och
mest kontroversiella målen, har Regeringsrätten sedan LVU-lagen kom i bruk
(1980) ännu aldrig beviljat någon resning.
Socialnämnden
beslutade först att Adam, 10 timmar gammal, skulle vårdas i fosterhem i
Kristianstad med umgängesrätt med sina föräldrar begränsad till 2 gånger i
veckan under en timme.
Socialnämnden
beslutade därefter att Adam skulle flyttas till nytt fosterhem i Malmö och att
hans rätt att umgås med sina riktiga föräldrar ytterligare skulle begränsas.
Sofia
delgavs i juli-96 en skrivelse, som Socialnämndens ordförande hade ingivit till
Länsrätten, med anledning av överklagningen av Adams flyttning. Av skrivelsen
framgick att Socialnämnden avsåg att inte låta Adam få återförenas med sin
biofamilj. Sofia drabbades då av en psykos.
Hon
funderade ut en lösning. Hon beslutade att taga sitt
liv. Då kunde barnen kanske få återförenas med fadern som vårdnadshavare. De
"resterande" barnen och pappa Johan mådde inte heller bra. De kände
sig hotade av socialen. Sofia tillfrisknade och återkom till hemmet i sept.-96. Då kunde hon inte bo hemma eftersom socialen hade
hotat med att taga resterande hemmavarande barn om hon flyttade hem igen.
Alla
försök att tala förstånd med chefstjänstemännen inom Socialförvaltningen och
med politikerna i Socialnämnden hade slagit slint. Socialförvaltningen har
besvarat dessa försök till samarbete hösten -96 med att anmäla tf. kyrkoherden
till Domkapitlet för brott mot tystnadsplikten! Varje förfrågan hos
Socialförvaltningen har mötts med förakt. Socialen betalade till exempel inte
ut Sofias hyra där hon bodde förvisad från sitt hem. I nov.
-96 inskränkte Socialförvaltningen ytterligare Adams rätt att umgås med
sina riktiga föräldrar. Johan hade då begärt en omprövning av familjens
umgängesrätt med Adam.
En
ansökan om vård enligt LVU §§ 1 och 2
inlämnades till länsrätten avseende Jenny, (13 år).Länsrätten avslog denna
begäran i april mån. -96
Omprövning
av LVU skedde betr. gossarna Roland och Adam i Kammarrätten i feb. -98. Mål nr. 6963-97 och 6964-97. LVU
skall bestå för Adam och Roland. Den ursprungliga grunden till LVU för dessa
gossar är ju att Sofia är misstänkt.
Sofia
är misstänkt utan att kunna bevisa motsatsen
Den
ursprungliga LVU domen läggs till grund för varje framtida omprövning, dvs där det görs bara en
slags prövning om hon uppfyller eller inte uppfyller kriterierna för diagnosen Münchhaussen by proxy.
Vanligtvis
döms ju förövarna i allm. domstol enligt brottsbalken om det uppstått misstanke
om allvarlig barnmisshandel och då vet man ju om misstanken var riktig. I detta
fall har alla nekat att undersöka varför barnet blev sjukt. Polisen har gjort
utredning och finner ej något att väcka åtal på. Då
jag frågade åklagaren "om nu inte modern var skyldig, då måste det finnas
någon annan som är skyldig?" och
"i så fall fick han väl åtala den eller dem." Svaret blev då:
"att det måste finnas tillräckligt att åtala på för att någon skulle kunna
bli fälld. Läkarna håller ihop som Du vet".
Om
Sofia hade varit misstänkt för att vara alkoholist hade hon genom läkare och
andra åtgärder kunnat bevisa att hon tillfrisknat från sin alkoholism, men icke så från Münchhaussen by proxy. Ej heller har hon fått en rättslig prövning enligt
Brottsbalken och därigenom kunnat bli rentvådd.
Under
Kammarrättsförhandlingarna inför sittande rätt hotades familjen av
socialnämndens representanter, att en ny utredning enl. § 50 SoL skulle bli
öppnad på Rosa, familjens andra dotter. I skrivande stund har inte familjen
formellt underrättats om detta. Var det ett sätt att destabilisera familjen
eller följer inte Socialtjänsten sociallagstiftningen?
Vi
söker med ljus och lykta efter hur man kan bli fri från en misstanke om att
vara misstänkt.
LVU kan
därför följaktligen inte upphöra. Detta är en fälla för Sofia och Johan och de
fem barnen. De har inte möjlighet att bevisa att hon är oskyldig till den
ursprungliga anklagelsen Münchhaussen by proxy.
Ingen
medicinsk utredning har skett trots att hennes advokater krävde detta både i
Länsrätt och i Kammarrätt.
OBS Det
har inte beviljats resning i Regeringsrätten på något mål överhuvudtaget, som
avser LVU, sedan lagen kom till stånd 1980.
Övrigt
Ev.
vårdskada kan ej utredas och ej heller prövas i
Förvaltningsdomstolarna.
Brottslagstiftningen
har efter polisens utredning ej kunnat styrka brott; beslut juni -97, alltså
inget åtal.
De som
sökt samarbete för barnens bästa för ögonen har straffats:
Prästen
i hemförsamlingen straffades av socialen genom en anmälan till Domkapitlet, som
ogillades av Domkapitlet.
Skolkuratorn
straffades med att bli avstängd av socialen som ombud för barnen vilket
ogillades av Kammarrätten.
Skolkuratorn
avstängdes då av socialen än en gång. Tre månader efter överklagandet och
begäran om inhibition har Länsrätten ej behandlat
överklagan.
Skolkuratorn
har fått gå från sitt arbete som skolkurator i kommunens skolor i sept. -97 med full lön fram till pension (14 månader) bara hon
inte arbetar!!
Skolkuratorns
man, har varit biträdande ombud då skolkuratorn är utvisad, har under resans
gång blivit avstängd som ombud för familjen av socialen, men återinsatts av
Länsrätten.
Rädda barnen!
Jag vet
att detta är fel. Jag har massor av bevis för myndighetsmissbruk och övergrepp
på familjen i detta ärende. Tag kontakt med mig och tag del av hur illa det
står till i vårt samhälle.
Ulla
Wall-Johansen
Tel: 0414 -
733 11
qrawall@telia.com